Förra årets Asa Kitok-stipendiater deltog på olika sätt under årets digitala marknad. Ingemar Israelsson hade utställning i Tärnaby, medan ett urval av Karin Vasaras alster visades upp på Sámiduodji i Jokkmokk. De båda medverkade också genom filmade föreläsningar.
Det är tradition att den som får Asa Kitok-stipendiet skapar en utställning till vintermarknaden året därpå. Detta är dock inte längre något krav, utan mer ett önskemål. Sedan förra året är stipendiaterna dessutom två stycken. På samernas nationaldag den 6 februari öppnades Ingemar Israelssons utställning Bearkoenvuemeste – Från Björkvattsdalen på Aejlies samiskt centrum i Tärnaby. Under den digitala vintermarknaden berättade Ingemar Israelsson också om sin slöjdkarriär och de slöjdande förebilder han haft genom livet.
– Som barn såg man upp till duktiga hantverkare. I vår familj var min farfars far Anders Mattsson en inspirationskälla för mig, säger Ingemar Israelsson.
Andra viktiga personer för honom som slöjdare var slöjdläraren Sune Enoksson och slöjdkonsulenten Marianne Nilsson. Han ser en utveckling där det samiska hantverket blivit till konst. Men vid sidan av den utveckligen menar Ingemar Israelsson att det är viktigt att bruksslöjden finns kvar.
– Det är viktigt att kunna göra sig sin egen kniv. Det ser trevligare ut att ha en samisk kniv i bältet än en morakniv. Det är att bära kulturen vidare och det tycker jag är viktigt.
Viktigt är också, säger han, att det finns en bredd av slöjdare. Att många samer får tillgång till och lär sig hantverket.
– Det är som inom idrotten. Med en bredd i botten får man några som blir jätteduktiga och man får en levande kultur och ett levande hantverk som kan leva vidare.
DEN ANDRA AV fjolårets Asa Kitok-stipendiater, Karin Vasara, deltog både med en fysisk utställning på Sámiduodji i Jåhkåmåhkke och genom digitala föreläsningar under marknaden. Hon tog besökare och tittare med på en kronologisk resa genom sitt långvariga och omfattande arbete med päls i utställningen Vajan jurdagiiddán – skräddar mina tankar.
– Min mor var min ledstjärna och den dagen jag fick börja jobba med päls och livnära mig på det var det väldigt härligt, berättar Karin Vasara, som är utbildad körsnär.
På utställningen visar hon upp pälskläder gjorda av bällingar, och alster sydda av säl, räv, mink och killing. Extra stolt är hon över sälskinnspälsen hon sydde till Ulf Lundell.
– Han fick den av SSR för att han gav låten Öppna landskap till samerna, berättar hon.
Ingemar Israelssons utställning visas på Aejlies till åtminstone den 12 mars. Karin Vasaras utställning på Sámiduodji är producerad i samarbete med AIDA-projektet och visades till den 28 februari.
TEXT ÅSA LINDSTRAND