Det är ett omfattande arkivmaterial som kräver extern personal och lokaler. Vi vill skapa en vetenskaplig beständighet över tid. Dessutom vill vi integrera system som når ut med innehållet så att både allmänheten och vi själva kan använda det.

Visionen är att göra innehållet sökbart så att man kan följa frågor och se om de förändras, hamnar i stiltje, försvinner eller biter sig kvar över tid. Vi vill få upp berättelser ur lådorna. Det som tidigare enbart varit tillgängligt för dedikerade forskare ska kunna nås av vanliga människor. Berättelser ska bäras vidare. Därför vill vi också koppla seminarier och utställningar till projektet.

Samefolket är redan idag en viktig källa för forskning och läsning. Vi vill bidra till infrastrukturen för samisk forskning och samtidigt skapa förutsättningar för allmänheten att se och söka direkt på skärmen. Vi vill att fler kan få del av fördjupning i sitt kulturarv och i samisk historia.

Om vi inte anpassar oss riskerar samisk historia att försvinna i mötet med den unga generation som aldrig levt utan internet. Det är en rik skatt av tidsdokument.

Stiftelsen hade en stor mängd material i fuktskadade kartonger och påsar. Det riskerade att förstöras och medvetenheten om det ökade när vi skrev boken Samefolket – en samisk tidningshistoria 2019. Vi genomförde ett förprojekt första kvartalet 2021. Då gick vi igenom innehållet, upprättade förteckningar, undersökte vilka åtgärder som behövs och funderade över vad vi själv ville och kunde göra. Nu är det dags att ta det vidare mot digitalisering.

Mer än hundra år av samernas egna berättelser är mäktigt. Det är världsunikt att ett urfolk har publicerat sig under så lång tid. Det är nordisk historia som få känner till, historia som lämnar avtryck idag. Den märks genom kultur som utövas, i människors identitet och tyvärr även i form av konflikter. Vi fann runt 50.000 bilder, andra dokument och utgivna tidningar sedan 1904 som berättar ur ett samiskt perspektiv.

Samefolkets material är unikt genom sin bredd, i att det har en samisk utgångspunkt och täcker en så lång tidsperiod på ett och samma ställe.

Det material som är lättast att förälska sig i och fastna i är fotografierna. Men det finns kringmaterial som hör till tidningsutgivningen som är intressant för forskning. Även bokföring, protokoll och korrespondens är tidsdokument som kan berätta mycket om samisk medias förutsättningar för den som vill fördjupa sig i det.

Att finnas med i historieskrivningen är en viktig byggsten i demokratin och samhällsbygget. Tidningen var ett viktigt led i de samiska förkämparnas kamp mot förtryck. Deras röster behöver hitta ut från de tryckta tidningssidor, fotografier och dokument som nu ligger nedpackade. Samefolket är världens äldsta urfolkstidning och har en demokratisk betydelse och ett symbolvärde.

Idag ligger materialet nedpackat i stängda lådor. Tekniken möjliggör digitaliseringen, nu har de flesta uppkopplade smartphones, vilket vi vill dra nytta av. Det ska bli enklare och mer lustfyllt att ta del av samiska berättelser från 1900-talets generationer.

Materialet ska digitaliseras och det ska göras på ett sätt som gör det beständigt och sökbart över tid. Därför knyter vi till oss vetenskapliga samarbeten. Vi är också måna om att innehållet ska nå vanliga människor. Därför behöver vi få olika databaser att kommunicera eller fungera parallellt så att upplevelsen blir sömlös. En viktig del av projektet är att samla in information om bilder.

Vi vet på förhand att det finns många utmaningar. Vi har ganska höga ambitioner och det verkar som att vi får arbeta med minst tre databaser: En för bilderna, en för andra dokument och så tidningarna för sig. Vi vill dessutom integrera vissa delar i vår e-tidning. Det är mycket teknik som ska länkas samman. Andra utmaningar kan kopplas till att vi saknar uppgifter om många bilder. Personuppgifter och rättigheter bjuder också på utmaningar, som i sin tur hänger ihop med vem som i slutänden kommer att äga digitaliserat material.

Vi vill samla vissa delar som ett mervärde i prenumerationen. Det vore roligt om den som läser en artikel kan fördjupa sig genom att finna historiska artiklar och även bildmaterial. Men arkivmaterialet ska också finnas tillgängligt genom andra samarbeten och vetenskapliga databaser.

Nej, det är inte bara för prenumeranter. Visionen är skapa en digital, sömlös och samlande plattform som nås genom prenumerationer. Men materialet kommer att finnas i forskningsdatabaser som man använder utan att prenumerera.

Vi vill tillgängliggöra allt som inte möter hinder i form av rättigheter, personuppgifter eller att material bedöms känsligt av olika skäl. Vi knyter till oss kompetens som hjälper oss genom detta.

Ännu är inte projektet helt finansierat men vi har dialog med vetenskapliga institutioner för projektets olika delar. Vi har utforskar nu möjligheter tillsammans med bland annat Kungliga Biblioteket.

Genom förprojektet fann vi runt 50.000 bilder. Som jämförelse kan sägas att det är ungefär lika mycket som Ájtte museum idag har digitaliserat ur sina bildsamlingar.

Det som skiljer våra bilder från många andras är att personerna inte står uppställda framför en kåta. Fotografen har varit bekant, människorna är trygga och angelägna i sina sysslor. Syftet med bilderna har ofta varit att ur ett samiskt perspektiv spegla och berätta, snarare som en sportjournalist än som en studiofotograf. Kameran har ofta riktats på ett annat sätt än när turister och forskare ställt upp människor för fotografering. 

Bilderna är tidsdokument som dokumenterar den samiska världen, fiske, slöjd. Man ser klädsel och vardag, förändringar över tid. Fartfyllda Same-SM blandas med långa möten och besök av kungar och andra prominenter. Här finns bilder till många händelser.

Stiftelsens redaktörer och fotografer har tagit fler bilder än det som publicerats så det finns en hel del som vi aldrig har sett förut.

Vi blev väldigt förtjust i bildnegativ är från 1945 då Israel Ruong har fotograferat på Island. Och i Sarekfjällen vid samma tid följer han bland de sista klövjerajderna. Man blir ödmjuk när man ser traditioner som går tillbaka till 1400-talet. Bilderna från Sarek ska bli en utställning som kompletteras med en filmad intervju med en av dem som var med. Det är otroligt att den möjligheten ännu finns.

Vi har skapat kontot för att visa bilder och få berättelser till dem. Det är första steget i att öppna upp våra arkiv.

Vi arbetar vidare med finansieringen. Bland det första som kommer att synas förutom Instagramkontot är Israel Ruongs bilder från Sarekfjällen 1945, de kompletteras med en intervju med Apmut Ivar Kuoljok.