I ett öppet brev riktar sig den tidigare domaren i länsrätten, nuvarande förvaltningsdomstolen, Lars Höijertz i första hand till Svenska Dagbladets kolumnist Hanne Kjöller, men också till tidningens ledarskribent Peter Wennblad. Han delar bland annat med sig av en rad kunskapshöjande lästips.
Häromdagen kunde jag läsa vad Du den 26 oktober 2024 skrivit på Svenska Dagbladets ledarsida. Rubriken är satt till ”Samebyarna måste också kunna kritiseras.” Du skriver att såvitt Du vet ”har ingen kunnat påvisa några sakfel kring det som skrivits av Kvartals kulturredaktör Ola Wong, Fokus medarbetare Nina Lekander eller” som Du uttrycker det ”SvD Ledares Peter Wennblad”. Nina Lekander är mig okänd och Ola Wong känner jag blott genom vad som citerats på sidan 26 i tidskriften Samefolket 2024 nr 6. Peter Wennblads famösa ledare i Svenska Dagbladet har jag läst.
DU SKRIVER vidare att ni som ”påpekar orättvisorna” påstås vara okunniga och anklagas för att elda på samehatet. Det följs av: ”Det spelar ingen roll vilka forskare, dokument eller människor vi hänvisar till. Det mesta är ändå, utan närmare specifikation, fel eller okunnigt.” Om vi bortser från det martialiska som kan ligga i detta, ges inget exempel på en enda forskare till stöd för uttalandet eller vilka dokument som åsyftas. Du ordar liksom många andra om att samerna skulle ha getts privilegier och Du menar att högsta domstolen i Girjasmålet ”gav” samebyn en ensamrätt. Om Du bekvämat Dig att läsa domen gällde denna frågan om bättre rätt.
NÄR DET GÄLLER detta med privilegier bör Du skilja mellan dem som är till gagn för någon (privilegia gratuita) och dem som är till ogagn för denne (privilegia odiosa) och till de senare hör naturligtvis konfiskationer. Tänk också på att för att någon skall kunna erhålla ett privilegium måste det finnas någon givare bakom. Fanns det någon rättsgrund för staten att uppträda som sådan och alltså kunna ge samerna något privilegium? Det beramade riksdagsbeslutet 1993 innefattade en konfiskation av samernas småviltsjakt och fiske.
DU MENAR att högsta domstolen ”gav” samebyn en ensamrätt. Domstolar sysslar inte med exekutiv utövning. De skapar sig en uppfattning utifrån vad parterna yrkat och anfört och vad bevisningen kan innehålla. Detta ställer de samman med tillämplig rätt i form av främst författningar och tidigare rättstillämpning. Domstolar bedömer och dömer. En annan sak är att deras avgöranden kan få rättsskapande effekt.
DET STÅR klart att Du fått mycket om bakfoten. Vad rör samerätten kan Du hämta ledning ur Bertil Bengtssons bok ”Samerätt – En översikt”. Det finns därutöver en uppsjö av litteratur. Mina bokhyllor rymmer mer än tre meter samiskt anknutna böcker. Till detta kommer otaliga pärmar rörande samma fråga. Dessutom har jag behandlat vissa frågor på min hemsida som Du kan bekanta Dig med.
VILL DU fördjupa Dig i urfolksrätten rekommenderar jag vidare en norsk offentlig utredning eller NOU 1984:18 ”Om samenes rettsstilling”. I den kan Du förkovra Dig och det är väl förhoppningsvis inte helt uteslutet att Du efter att ha läst de 657 sidorna kan ges en åtminstone modifierad bild av ämnet. Sedan kan du ta itu med NOU 1993:34 ”Rett til og forvaltning av land och vann i Finnmark” omfattande 614 sidor. I alla händelser är det min förhoppning att Du träget försöker att sätta Dig in i ämnet.
DU PÅPEKAR att majoriteten av samerna står utanför samebyarna och att de lever ”precis som alla vi andra”. Har det aldrig slagit Dig att det många gånger finns samer som kuvats till följd av statliga och andra åtgärder? Jag har för egen del dessvärre mött många kuvade samer. Det är ju dessa som sägs vara ett föredöme för dem som inom myndigheter och privat uttrycker: ”Det finns bra samer, också.” Utifrån detta kan det vara lätt att uttyda att andra samer, kanske flertalet, inte är bra. Till dem hör naturligtvis då dessa som vågat ta sig ton. Dem tilltalas jag av.
DU OCH Wennblad tycker kanske att Ni är modiga. Det är i så fall ingen uppfattning som jag delar. Däremot finner jag att det finns nog av så kallade fake-news och annat som likt ringar på vattnet kan komma att i många delar ödelägga ett någorlunda moget samtal i ett tyvärr redan något förvitt-rat kulturlandskap.
YTTERLIGARE en fråga som jag förundras över är Ditt språkbruk. Det kan här exemplifieras med att Girjas sameby skulle ha ”gödslat” en dynghög. Ditt resonemang i den delen är inte så lätt att följa. Ditt hån av Ann-Helén Laestadius är dessutom beklämmande. Både Du och Wennblad uttrycker Er något goebbelskt och man kan fråga sig om Era artiklar inte borde platsa bättre i någon tidning eller tidskrift liknande Der Stürmer. Jag har i varje fall svårt att förstå hur Svenska Dagbladet kan ha låtit trycka och införa Era artiklar. Att detta skulle rimma med tidningens ”värdegrund” framstår för mig som obegripligt. Tidningen har ju hållit hög klass under alla mina år – ända till nu.
Fotnot: Vad som försiggick i anslutning till konfiskationen av samernas rätt till småviltsjakt och fiske framgår av Sametingets vitbok från 1994 med Agneta Arnesson-Westerdahl som redaktör och av vad professor Bertil Bengtsson den 30 oktober 1993 skrev i Svenska Dagbladet. Mina egna artiklar i frågan publicerades i Uppsala Nya Tidning den 6 september 1993 och den 3 maj 1994 och i Samefolket 1993 nr 10 och 1994 nr 6-7.
Lars Höijertz, Gävle, november 2024
Citat:
”Har det aldrig slagit Dig att det många gånger finns samer som kuvats till följd av statliga och andra åtgärder?”
