Skribenten Ella-Karin Nårsa menar att EU:s nya minerallag är ett led i utarmningen av den samiska kulturen. I sin insändare ger hon uttryck för sin oro över den så kallade göra omställningens följder för kommande generationers samer.
Nu har EU röstat igenom en ny minerallag som innebär att det blir enklare att öppna gruvor i Sverige. En lag som kommer ta död på den samiska kulturen, mitt arv och som kommer beröva framtida generationer sina arv.
JAG KAN inget annat just nu än att känna en rädsla och oro inför framtiden. Eftersom jag vet att med stor risk så kommer inte mina framtida barn att få ta del av kulturen. De kommer att gå miste om så mycket mer än vad jag själv har gjort. Språket togs ifrån mig och försvann efter min farfar. Men för mina barn kommer både språket och kulturen försvinna.
BÅDE EU och staten kallar det för ”grön omställning” men jag skulle säga att det snarare är att bli levande begravd. KD säger att när en ny gruva öppnas så får rennäringen bara flytta på sig. Men exakt vart ska den flyttas? För alla marker är redan upptagna. Dessutom så har rennäringen redan gått miste om alldeles för stora delar av betesmarkerna på grund av skogsskövlingen, utbyggnader av vindkraftverk och av de befintliga gruvor som redan finns i Sverige. Rennäringen är redan hotad i vårt land, och med den nya lagen kommer den att vara hotad mer än någonsin.
EXAKT VAD kommer samerna få tillbaka? Ingenting. Det enda som kommer hända är att förtrycket fortsätter. Kulturen, där stora delar redan har gått förlorad, kommer fortsätta att berövas oss, och vi kommer få ännu fler lögner upptryckta i våra ansikten. Staten säger att de ska värna om samernas kultur, samtidigt som de gör raka motsatsen. I hundratals år har samerna varit under förtryck av olika slag. Men trots att tiden och utvecklingen går framåt så görs det inget för att ändra det faktumet.
DET KÄNNS som att de gräver min och hela den samiska befolkningens gravar med den nya lagen och alla de framtida planer som de sitter och smider just nu. Det gör så fruktansvärt ont att inte veta hur min och alla kommande generationernas framtid kommer att se ut. Det värsta är att man inte kommer kunna påverka det som sker. Utan man får bara sitta och vänta på att bli levande begravd.
Ella-Karin Nårsa, 17 år, Piteå
