Thursday, 30 January 2014 22:25
FORSKNING Charlotta Svonni har fått sitt drömjobb.
Hon har anställts som doktorand på Cesam, Centrum för samisk forskning, vid Umeå universitet.
Nu ska hon ägna de närmaste fyra åren åt att fördjupa sig i hur nomad- och sameskolan utvecklades från 1960-talet och framåt.
TEXT OCH FOTO ANNIKA RYDMAN
– Det är som en dröm! Min man som är kemist har disputerat och under de år han forskade tyckte vi det räckte med att en i familjen gjorde det. Men nu ska han ta ett steg tillbaka, nu är det min tur.
Charlotta, som kommer från Kiruna, bor sedan några år tillbaka i Umeå med sin man och två barn. Hon arbetar som gymnasielärare på Liljaskolan i Vännäs och undervisar i naturkunskap – och klättring!
– Klättring är både mitt och min mans fritidsintresse, förklarar hon det något udda uppdraget som lärare.
När Charlotta läste till lärare var det historia och naturkunskap som var hennes inriktning. Några speciella tankar om sin samiska bakgrund hade hon inte förrän hon bosatt sig i Vetlanda.
– Då stod det klart för mig att jag var annorlunda och hade en annan kultur. Det hade jag inte reflekterat så mycket över innan.
Hon bestämde sig för att plugga samisk kultur och historia.
– Det var otroligt intressant och jag upptäckte att jag förstod mer om mig själv.
Charlotta skrev en mastersuppsats om nomadskolan mellan 1962 och 1969. Så intresset för skolformen bakåt i tiden har funnits med i några år. Och nu är det alltså dags att fördjupa sig ytterligare.
Charlottas doktorandtjänst ingår i ett större forskningsprojekt där flera forskare deltar. Hennes forskning ska fokusera på utvecklingen inom nomad- och sameskolan från 1962 och till nutid.
– Jag är en pusselbit i hela projektet. Det är jätteroligt att Cesam också valt att satsa på forskning om utbildning inom det här projektet. Och jag är glad att jag som same kan bidra med att vara med och skriva vår egen historia.
Årtalet 1962 spelar en nyckelroll i svensk skolhistoria, berättar hon. Då reformerades hela skolsystemet. Exempelvis försvann flickskolorna och tankar om likvärdighet i skolan infördes. Nomadskolorna föll givetvis in under samma lagstiftning och den svenska läroplanen skulle följas.
– Jag har funderat mycket över det här med de svenska styrdokumenten som styrt minoritetsskolan. Varje läroplan som kommer är politisk. Hur har det påverkat nomad- och sameskolorna?
I sin mastersuppsats intervjuade hon nomadskoleinspektörer. Nu ska hon göra detsamma – genom intervjuer med gamla lärare, elever, nomadskoleinspektörer och föräldrar, vill hon bland annat ta reda på om och i så fall hur den svenska lagstiftningen och de svenska styrdokumenten implementerades i nomadskolan.
Avhandlingen ska bestå av fyra artiklar med olika perspektiv som ska spegla vad som egentligen hänt från början av 1960-talet fram till nutid.
– Jag ser verkligen fram mot att få fördjupa mig i vad som hänt med nomadskolan under den här tidsperioden, säger hon och fortsätter:
– Jag vill öka förståelsen för vad som hänt inom nomadskolan. Och jag vill bidra med kunskap till det samiska samhället om vår egen historia.
