Friday, 03 March 2006 12:41
Den 20 februari lämnade regeringen propositionen Ett ökat samiskt inflytande till riksdagen. Förslaget att länsstyrelsen sja kunna tvinga koncessionsinnehavarna att ta emot skötesrenar är ett brott mot folkrätten, skriver Bengt Sevä. Det skulle innebära en återgång till tvångsarbete som är förbjudet enligt internationella konventioner.
Regeringen har formellt lagt sin lagrådsremiss och Lagrådet har behandlat ärendet. Men nu är frågan, vem godkänner lagförslaget?
Att hela plenumförsamlingen tyckte att lagrådremissen är en rasistisk produkt tycks inte bekymra svenska regeringen, och inte heller att den dessutom, enligt min mening, strider mot internationella konventioner och olika ILO-konventioner, bland annat förbud mot tvångsarbete. Inte heller är samernas renskötselrätt helig längre, icke-samernas renskötselrätt ska förstärkas i förhållande till samerna.
Enligt min mening måste ärendet upp på plenum igen, för är det så att riskdagen och regeringen ska köra över sametinget så har sametinget inget värde, då det samiska folkvalda organet nonchaleras.
Sverige står nu i framkanten för att återinföra tvångsarbete, vilket strider mot internationella konventioner. Om lagrådsremissen vinner laga kraft så måste givetvis hållbarheten om att påtvinga någon tvångsarbete prövas internationellt.
För att förstärka icke-samernas rätt till renskötsel så utvidgar man möjligheterna att renantalet ska öka på bekostnad av de samiska renskötarnas. Mycket märkvärdig när man diskuterar renskötselrätten som en exklusiv rätt förbehållet samerna.
Jag vill också speciellt nämna artikel 27 i FN-konventionen om medborgerliga och politiska rättigheter som ska skydda minoriteters särdrag. Ursprungsfolkens markrättigheter och ekonomiska verksamheter ska beaktas.
Samerna i koncessionssamebyarna hamnar under Länsstyrelsen i Norrbottens godtycke, medan samebyarna i övrigt administreras av sametinget. Förutom att det strider mot artikel 27 så bekräftas bilden av den ”söndra och härska” som svenska staten bedriver. Inte ens de samiska renskötarna får finnas inom samma gruppfaktor.
Sverige har även skrivit ett anslutningsavtal när man gick med i EU där det framgår att Sverige är ett av de länder som är fast beslutet att bevara och utveckla det samiska folkets försörjningsmöjligheter, språk, kultur och levnadssätt. Den primära kulturella försörjningskällan som finns för samerna är renskötselrätten. Sverige har redan blivit fälld två gånger av Europadomstolen för sitt agerande mot Muonio sameby. Jag är ganska säker på att om lagar skrivs om enligt agrådsremissens förslag så kommer åter igen EU-domstolen med flera att få pröva nya juridiska mål. Men å andra sidan brukar inte Sverige bry som om sådana domar.
Svenskarna far världen runt och propagerar om mänskliga rättigheter och skriver på konventioner, men hur beter man sig mot den egna urbefolkningen?
Koncessionsrenskötseln lagreglerades först i Rennäringslagen 1928. Av ålder har renskötsel bedrivits av samer i dessa områden. Det fanns en fattig jordbrukande befolkning i området och det fastställdes att dessa kunde få ha några skötesrenar hos ”lappen” för att kunna överleva i området. En viktig sak var att man hade dragrenar för att hämta hö till sina kor från avlägsna slåttermyrar. Nu är läget helt annorlunda och samerna har utmanövrerats sakta men säkert från sina marker och nu är det icke-samernas renskötselrätt som ska stärkas.
Riksdagen har ju ett konstitutionsutskott och kunde även vi göra en anmälan dit så borde Ann-Christin Nykvist stå där för att förklara sin samepolitik som går stick i stäv mot det mesta, även mot vanligt folkvett, för att inte tala om folkrätten.
Jag har noterat att jordbruksminister Ann-Christin Nykvist för uttalanden som är direkta osanningar. I sameradion påstår hon att Lagrådsremissen är beredd i samråd med sametingspartierna. En osanning är vad det är. Det har varit en lunch eller middag och vissa av parterna har inte ens sett förslaget.
Sanningen är den att när Lagrådsremmissen äntligen blev tillgänglig och känd förkastade alla sametinget ledamöter förslaget som ett rasistiskt dokument. Dokumentet har ingen som helst förankring i folkrätten.
På alla områden tar man de samiska basresurserna genom lagstiftning som genomförs av riksdag och regering. Internationella konventioner på hemmaplan, det är saker som inte existerar. Makten över samiska marker och naturtillgångar, däri ligger en stor del av den samiska välfärden
Samerna som ett folk, detta arbete saboteras systematiskt av en kolonialmakt som Sverige. Ursäkten från tidigare jordbruksminister Annika Åhnberg om gamla oförrätter, vilket värde hade den egentligen när man nu ser den nu pågående samepolitiken?
Bengt Sevä, Sametingsledamot för Skogssamerna
Last Updated on Friday, 03 March 2006 12:43
