Samiska spår i Piteås byar

Har samer funnits i byar runt Piteå för 140 år sedan? Den frågan ville Piteå Museum ha svar på. Och svar fick de, fler än vad de hade vågat hoppas på.

TEXT OCH FOTO TOR L. TUORDA

Piteå Museum har gett ut rapporten Nya perspektiv på den samiska befolkningen i Pitebygdens jordbruksbyar. Länsstyrelsens ambition var att ”lyfta fram tidigare förbisedda aspekter av det samiska kulturarvet”.
Rapporten är gjord av antikvarien vid museet Anna Elmén Berg och statsvetaren, tillika ordföranden i Föreningen Piteå museum, Håkan Myrlund. Projektet riktade in sig på de samer som fanns dokumenterade i skrift under perioden 1750 till 1880 i framför allt byarna Svensbyn, Roknäs, Lillpite och Böle.
– Det är den perioden det finns källor om. För att kunna tolka den tidigare historian krävs arkeologer och vi har inga arkeologer anställda på museet, säger Anna Elmén Berg.

TROTS DEN omfattande svenska agrara expansionen som skett dokumenterades 550 samer under de 130 åren i de fyra byarna. Antingen benämndes de som ”lappar” i kyrkböckerna eller också – när de hade assimilerats – som arbetare.
– Att det fanns en så väldigt stor samisk bofast befolkning som var integrerad med den agrara befolkningen, det var en nyhet, säger Anna Elmén Berg.
Projektet har inte använt sig av samiska informanter för att söka kunskap, men de har nyttjat etnologen och språkforskaren Edvin Brännströms anteckningar från intervjuer av samer gjorda 1931 i Arjeplog och Arvidsjaur. I Brännströms anteckningarna finns förklaringar av vissa av Infjärdens ortnamn, som exempelvis Böle, vilket troligen kommer från pitesamiskans bävvla, barfläck.

ANNA ELMÉN BERG är säker på att samer skulle ha gett rapporten ännu mer insikter om samiska förhållanden, men att de tvingades avgränsa projektet. Hon har dock förhoppningar om att rapporten kommer att ge ringar på vattnet.
– Jag hoppas att andra tar upp tråden. Att det bland annat kan startas upp studiecirklar ute i byarna. Bland annat att titta på spädbarnsdödligheten, som Håkan Myrlund undersöker. Den är ett mått för att se hur samerna har haft det, säger hon.
I rapporten sägs att samerna setts som ett problem i pitebygden ända sedan 1500-talet. Att de saknade så kallat ”laga försvar”, inte kunde försörja sig på egen hand utan for runt och tiggde i kustbygderna.
– De statliga dokumenten visar detta. Men det var inte bara samer som tiggde, utan alla fattiga, men man ansåg att samerna skulle hålla sig i lappmarken, säger Anna Elmén Berg.

DET ÄR FÖRSTA gången som den samiska historian blir belyst i pitebygden. Något som glatt många samer.
– Vi har fått många positiva reaktioner från framför allt privatpersoner och samiska organisationer har hört av sig och önskat att den ska tryckas som bok. Vi har också fått förfrågningar om att komma och föreläsa om rapporten, bland annat från Silvermuseet i Arjeplog, men det har pandemin satt stopp för, säger Anna Elmén Berg.

Tor L. Tuorda

Tor L. Tuorda

Skribent / Fotograf