Unga samers hälsa i fokus för Lotta

Friday, 22 February 2013 07:05
FORSKNING Samiska barn och ungdomar har en stolthet över sitt ursprung och känner en gemenskap med andra samer. Men, de upplever i hög grad dålig behandling på grund av sin samiska härkomst och de upplever att de ofta måste försvara och förklara sin existens som samer. Det visar en avhandling som psykologen Lotta Omma gjort.

TEXT KATARINA HÄLLGREN

Ung same i Sverige – Livsvillkor, självvärdering och hälsa, heter den avhandling som Lotta Omma gjort. Hon är till vardags psykolog i Gällivare och doktorand vid Institutionen för klinisk vetenskap, enheten för psykiatri på Umeå universitet.

– Det är inte så lätt att vara ung same idag av olika skäl och under en period var det flera självmord bland unga samer. Det var väldigt oroande så det är bakgrunden för mitt intresse för ämnet.

Lotta Omma har jobbat med avhandlingen sedan 2007. På Sáminuorras landsmöte samma år inledde hon en dialog med ungdomarna på plats. De fick gruppvis resonera kring hur unga samer mår och det visade sig att det var frågor som var högaktuella.

Utifrån diskussionerna sammanställdes ett frågeformulär som handlade om bland annat hälsa, samisk härkomst, synen på framtiden och vad som är viktigt i den samiska kulturen. Studien är uppdelad i två grupper, unga vuxna i åldern 18-28 år och skolbarn i åldern 13-18 år. I den första gruppen svarade 59 procent av de tillfrågade. I den yngre gruppen var antalet svarande 70 procent av de tillfrågade.

Lotta Omma delade upp de svarande i två regioner där Västerbotten, Jämtland och Västernorrland utgjorde en grupp och Norrbotten en grupp.

– I Västerbotten, Jämtland och Västernorrland var barn och unga mer utsatta. Där är självmordsplaner två gånger så vanligt som den andra gruppen. Jag tänker att det beror på en utsatthet med exempelvis markkonflikter som påverkar måendet mycket.

Avhandlingen visar också att det är tre och en halv gånger så stor självmordsrisk bland kvinnor och renskötare än motsvarande ålderskategori i det svenska samhället.

– När det gäller självmordsförsök har däremot samiska unga en mer positiv attityd att hjälpa andra när det gäller självmordsproblematik. Det finns en öppenhet och en vilja att göra något åt det.

Hon säger att renskötseln har ett stort symbolvärde inom den samiska härkomsten, även om inte alla har anknytning till den.

– Även om bara tio procent är renskötare så mår många unga vuxna dåligt av att läsa om konflikterna i media.

Däremot visar avhandlingen att unga samer är mer fysiskt friska än svenska ungdomar, medan samiska ungdomar har mer bekymmer och högre stressnivå, trots att de har en positiv självvärdering.

– Det blir en yttre press som grundar sig att man ständigt måste försvara och förklara den samiska kulturen och sitt sätt att leva. Men det finns skyddsfaktorer också, som stoltheten över att vara same och en gemensamhet inom den samiska gruppen. Det är ett meningsfullt liv att leva och för många är det jätteviktigt att kulturen och språket lever vidare.

Hon berättar att så många som 37 procent i den äldre kategorin begärt modersmålsundervisning i skolan och inte fått det.

– Det är alarmerande. Forskningen är entydig, att lära sig sitt modersmål har ett väldigt starkt samband med bättre hälsa.

Lotta Omma menar att Sveriges riksdag och regering har stort ansvar när det gäller att lära svenskarna om samer och dess kultur och att värna om sitt eget urfolk.

– Det handlar mycket om att påverka attityder och sprida kunskap och få bort de fördomar och myter som finns.

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *