Sydsamisk historia i ny tidning

BERÄTTELSER En ny digital tidning har sett dagens ljus. Bakom Saepmie Times står historikern Peter Ericson och hans kompanjon, den unge amatörforskaren Eskil Olsson. I den nya tidningen kommer samisk historia i allmänhet och sydsamisk historia i synnerhet att belysas.

 

TEXT ÅSA LINDSTRAND FOTO MONIKA E PENSAR

 

När Samefolket pratar med Peter Ericson, historiker, språkvetare och nu också tidningsmakare,  håller Saepmie Times lilla redaktion på att jobba fram det andra numret av tidningen. I det första numret fick läsarna bland annat ta del av berättelsen om systrarna Sigrid och Anna Jönsdotter, sockelappsdöttrar från Njutånger i Hälsingland. Till följd av ett vad mellan några engelska herrar reste systrarna till England år 1786. Sigrid och Annas släkt kom bland annat från Dalarna och Jämtland. Eftersom deras öde inte bara är ett äventyr över havet, utan också visar på historiska skeenden, kommer det att skildras i flera nummer av Saepmie Times.

– De fick med sig en rejäl summa pengar hem, 250 riksdaler. Vi vet inte vad pengarna gick till, men kanske till ett hus till föräldrarna. Och trots att Sigrid och Anna tjänade bra på sin resa till England, så blev de fast i sockenlappssystemet, säger Peter Ericson.

 

HAN HAR TIDIGARE arbetat med bland annat Nordmalingsmålet, Rätanmålet och Härjedalsmålet, samt i flera projekt kring samisk i historia i till exempel Bergslagen, Gävleborg och Västernorrland. Sedan några år tillbaka driver han en blogg om sydsamisk historia och åker runt och håller föreläsningar. För en tid sedan tog en ung kille, 14-årige Eskil Olsson från Dalarna, kontakt med honom. Eskil visade sig, berättar Peter, vara en ”fantastisk arkivforskare” och naturbegåvning när det gällde att läsa historiska dokument. Tillsammans kom de att starta Saepmie Times.

– Tanken med Saepmie Times är att fylla tomrummet som funnits på sydsamiskt område och kunskapen om det. Tidningen är ett lagom medium att samla alla olika trådar som jag ramlar på och all den vittspridda forskning som jag  sysslar med. Plus att jag är rätt säker på att innehållet intresserar många.

Till nästa nummer kommer den hittills mestadels ideellt arbetande redaktionen att utökas. Då debuterar nämligen arkeologen Bernt Ove Wiklund med en fast spalt.

– Nu får vi med det arkeologiska perspektivet. Han ser saker och ting på ett övergripande sätt. Jag är nog mer en typisk arkivråtta.

 

UNDER DE SENASTE åren har Peter Ericson sett det samiska pusslet växa. Både geografiskt och till innehåll. Han hittar samiska grupper som sällan eller aldrig talas om. Längs den sydsamiska kusten definierar han åtminstone fyra kategorier: Fjällsamer som har vinterbete, skogssamer med skatteland, kustskogssamer utan skatteland och sjösamer. Till det kommer sockenlappar som kommer att bilda en egen grupp, men som har sitt ursprung i någon av de andra grupperna. Fram träder ett mycket diversifierat samiskt samhälle.

– Jag och arkeologen Gunilla Larsson tycks var sig ha kommit fram till att det har funnits drivande samiska handelsmän, och att man inte ska ta för givet att det bara var svenska handelsmän vid handelsstationerna.

Fyra nummer av Saepmie Times är planerade till nästa år, men Peter Ericson tror att ämnet håller för många, många fler utgivningar.

– Jag skulle vilja få tidningen översatt till engelska så småningom. Och tänk att kunna ta fram alla gamla samiska ortsnamn i det här stora området!

På frågan om han tror att den nya forskningen på sydsamiskt område kommer att få några politiska och konkreta konsekvenser svarar Peter Ericson lite försiktigt.

– Vad jag kan se har samerna sedvanerätt för renskötsel ner till trakterna av Gävle, Falun och östra Dalarna. De har inte frivilligt lämnat de här områdena. Det kan ta en sju jäkla tid innan forskning slår igenom, men man kan inte hindra kunskap när den finns.

 

Bildtext

Historikern Peter Ericson har under de senaste åren sett det sydsamiska pusslet växa, både geografiskt och till innehåll. Nu har han, tillsammans med Eskil Olsson, startat det digitala magasinet Saepmie Times.

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *