Redaktören

Valet kvalet och skvalet

Var fjärde år är det dags. Då väljer svenska medborgare sina representanter till kommunfullmäktige landet över, till landstings- eller regionfullmäktige och till Riksdagen.

Så här i valtider mobiliserar partier och politiker. Skyltar spikas upp, affischer klistras. Annonser, debatter, granskingar, avslöjanden. Twitter och Instagram. Löften och hot. Många slag för bröstet över vad man åstadkommit och lika många pekfingrar i luften som pekar på vad som inte gjorts.

I den här sörjan av budskap ska vi orientera oss och göra ett val som vi hoppas leder till det bättre. Det kanske var dumt av mig att kalla det för sörja. Låter cocktail elegantare?

Jag tycker det är svårt. Jag känner hela tiden att jag blir lite lurad. Att det är lite på låtsas jag med min röstsedel i handen smiter in bakom skärmen och petar in mina tre val i kuverten. Kanske för att jag inte upplever att samhället runt omkring mig har blivit bättre sedan jag röstade första gången 1991, 20 år gammal. Samtidigt säger alla att jag måste. Om inte annat för demokratins skull. För att motarbeta rörelser som vill demokratin illa. Och okej, den här gången får det väl vara skäl nog.

 

MEN JAG UNDRAR lite, vilka resonemang som förs i partierna för att hitta kreativa lösningar för att politiken faktiskt ska kännas och vara relevant för fler människor? För det är det som krävs om demokratin inte bara ska vara något vi kallar vårt system i brist på bättre namn. Om folkstyret inte omfattar mer än att folk förväntas rösta en gång var fjärde år av tacksamhet, för det kan man minsann inte överallt i världen, så är det ganska urholkat.

Och om man dessutom tillhör en nationell minoritet och ett urfolk, som först fråntagits sina rättigheter för att sedan tvingas slåss för att återerövra dem, hur effektiv och fungerande känns kolonialstatens demokrati då?

I det sammanhanget är det intressant att Ragnhild Nilsson med fleras statsvetenskapliga undersökning visar att valdeltagandet är riktigt högt bland samer. Faktiskt mer än 90 procent, mot hela rikets 85,8 procent i förra valet. Samer tycks alltså hysa tilltro till systemet. Huruvida det alls är någon idé att tänka i ett samiskt perspektiv i svenska val resonerar Ol-Johán Sikku i den här tidningen. Sikku, som bland annat föreläser om dekolonisering, menar att nej, det är det inte.

Det finns i alla fall samer som vill göra ett försök att förändra inifrån. Dit hör Stefan Mikaelsson och Henrik Blind, som detta år kandiderar till Riksdagen. Vad de vill med sitt politiska engagemang berättar vi också om. Utöver det kan ni läsa hur Alice Bah Kuhnke ser på sina fyra år som så kallad sameminister och hur några samiska profiler resonerar inför valet. Bland mycket, mycket mer.

 

UNDER TIDEN SOM politikerna stångas som sarvar om hösten fortgår livet härute. Vinterförråden fylls av kött och fisk och man känner rikedomen öka i takt med att bärhinken och svampkorgen blir tyngre. När handjuren stångats klart börjar parningsritualerna. Ungefär som förhandlingarna partierna emellan, med skillnaden att avkomman inte heter kalv, utan regeringspolitik. Eller, det kanske var en krystad jämförelse…?

 

Åsa Lindstrand

Redaktören 1-2018

Staare anknöt bakåt och blickade framåt Det blev en rivstart. Med solens ankomst över horisonten som startskott drog det igång. Jokkmokks marknad fick detta år nöja sig med att vara uppvärmning ...

Tagga upp, samisktalande!

Jag älskar språk. Inte så att jag kan särskilt många, men språk som företeelse älskar jag. Ibland har jag ångrat att jag inte blev språkforskare. Kanske inom språksociologi. Hade jag blivit det ...

Om makten i maktskiftet

Det har varit nordiska samermästerskap. Det är en stor grej. Inte minst lassokastningen känns som en prestigefylld sak. Och så har det varit renskötarkongress. En kongress för renskötande folk ...

Att strida eller inte strida – det är frågan

Jag för ofta en kamp med mig själv. Ska jag ta debatten om gruvetableringen i Gállok med gruvkramare IGEN? Ska jag lägga ut den där skärmdumpen från en sida där kvinnoförnedrande och mansgrisiga ...

REDAKTÖREN: Är det världen som är galen, eller jag?

Samefolket 2-2017 Den frågan har säkert många av er ställt, i alla fall någon gång. Sunda människor rannsakar nämligen sig själva emellanåt. Jag drar ofta slutsatsen att även om jag inte är ...