Omtalat livsöde i musikalform

Sunday, 23 March 2014 21:43
MUSIKAL Stor-Nilas och Lill-Dockas levnadsöden har blivit musikteater.
Under vårterminen har fyra skolor i Västerbotten satt upp sin version av Mikael Niemis och Per Eglands musikal Stor-Nila.
I Lycksele är det niondeklassarna på Finnbackskolan som jobbat med projektet.

TEXT OCH FOTO ANNIKA RYDMAN

Det är mörkt i salongen på MB i Lycksele. På den ännu ej upplysta scenen står ett gäng musiker. Framför dem finns plats för aktörerna, som står i kulisserna och väntar.
– Ljus! Ropar Johan Sandberg McGuinne och viftar med armarna.
Han är lärare på Finnbackskolan och regissör för föreställningen. Det är generalrepetition och spänningen är på topp bland de 40-tal eleverna som är med. Allt måste sitta inför premiären.
– Jag tycker att eleverna är jätteduktiga, även om det är lite snurrigt en sådan här dag, säger Johan och ler.
Niondeklassarna har arbetat med projektet i princip ända sedan skolstarten i höstas. Från början jobbade de med musikalen en, två gånger i veckan. Nu på slutet allt intensivare. De sista dagarna innan premiären har ungdomarna ägnat hela dagarna åt att repetera.
Stor-Nila sätts också upp på skolor i Tärnaby, Storuman och i Sävar. Varje skola har gjort sin egen tolkning av musikalen som bland annat stöds av projektet River Stories inom ramen för Umeås kulturhuvudstadsår.

DET ÄR dags för paus och vi går en trappa ner till logerna. Det är lite spring och fniss men snart sätter sig ett gäng elever ner för att berätta om projektet.
På Finnbackskolan inleddes hela projektet med att samtliga niondeklassare fick skriva en rapport om samer. Sedan fick de själva välja om de ville delta i arbetet med musikalen. Just rapporten är något som ungdomarna gärna vill berätta om.
– Före vi gjorde arbetet visste jag inte mycket om samer. Jag trodde att de bodde i fjällen med sina renar. Men nu vet jag mycket mer – och jag vet att det finns många på skolan som är samer, säger Edvin Lindblad som spelar pappa i musikalen.
För Palita Nampetch, som kommer från Thailand, blev rapporten också en ögonöppnare.
– Jag har aldrig vetat om att samer funnits så jag fick läsa på. Jag har insett att det är jätteviktigt att svenskar att veta mer om samer och deras rättigheter – om landet, om tvångsförflyttningarna och nu om de planerade gruvorna.

JOHAN BERÄTTAR ATT några elever upptäckt att de själva har samiska rötter, tack vare rapporterna. Framförallt har rapporterna gjort att det samiska lyfts upp på skolan och gjorts mer synligt bland både elever och personal.
För Jonathan Tellström blev rapporten ett sätt att få veta mer om sin släkt.
– Jag har alltid pratat med mormor och morfar om släkten, vi är en ganska stor släkt i Tärna och Storuman. När jag jobbade med rapporten fick jag lära mig ännu mer.
För Linnéa Sjulsson är den samiska identiteten stark. Men så har det inte alltid varit, berättar hon.
– När jag var liten ville jag inte visa att jag var same. Nu är det en annan sak, nu är jag stolt. Det som är så bra med rapporten är att det känns som att mina klasskamrater fått större förståelse och respekterar mig mer.
Monika Nilsson, som också har samiskt påbrå på sin pappas sida, pekar på hur viktigt det är med kunskap.
– De flesta som inte har fakta och kan om historien förstår inte nutiden, som exempelvis vad marken betyder och hur gruvorna påverkar.

I HÖSTAS BESÖKTE Mikael Niemi och Per Egland ett par av skolorna för att jobba ihop med eleverna. Det var mycket uppskattat. För upphovsmännen har det varit helt okej att eleverna gjort sin egen tolkning av musikalen.
Musikalen handlar både om Stor-Nila och Lill-Dockas livsöde, men utspelar sig även i nutid. Då är det ungdomarna Lisa och Niklas som är huvudpersonerna. Niklas är lite av en ”värsting” som Lisa faller för, till hennes föräldrars stora förtvivlan.
– Musikalen handlar ungefär om samma sak, men i olika tidsepoker, berättar Edvin Lindblad.
Eleverna har själva bestämt vilka som ska spela vilka roller. Och de som inte agerar spelar musik, sköter rekvisita, ljud och dokumentation i form av fotografering och filmning.
Det är dags att fortsätta repetitionerna igen. Eleverna börjar leta sina scenkläder och sorlet i logen stiger. Johan diskuterar barmkläden med en av eleverna och från våningen ovanpå hörs musik – det är musikerna som repeterar.
– Det häftiga är att vi har ättlingar till både Stor-Nila och Sven Sjulsson i pjäsen, säger Johan innan han sätter sig i regissörsstolen.

Bildtexter.

Stornila1: Eleverna har delat upp sig i olika grupper i jobbet med musikalen. De är aktörer, musiker, sköter rekvisita och dokumentation och ljud och ljus. Läraren Johan Sandberg McGuinne till höger är regissör.

Stornila2: Angelica Mörtzell spelar Lisa och Moa Karlsson spelar farmor i musikalen om Stor-Nila som niondeklassarna på Finnbackskolan i Lycksele satte upp i februari.

Stornila3: Annie Lönnback spelar Sjul Sjulsson i musikalen Stor-Nila. Eleverna har själva fått bestämma vem som ska ha rollerna i musikalen.

Stornila4: Linnea Sjulsson sjöng och jojkade under musikalen Stor-Nila som spelades fyra gånger på MB i Lycksele.

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig hur din kommentardata bearbetas.