Mysteriet kring stállo-tomterna

Monday, 12 November 2007 09:00

Hur levde de människor som etablerade sig i Arjeplogsfjällen under vikingatiden? Vilka förutsättningar hade de?
Dessa, och många andra frågor, söker Lars Liedgren, arkeolog vid Silvermuseet i Arjeplog, svar på i sin forskning kring så kallade stállo-tomter.

Stállo-tomter, lämningar efter kåtaliknande bostäder, har hittats i högfjällsområdet från Frostviken i söder till treriksröset i norr.
Det som skiljer dessa stállo-tomter från andra lämningar efter renskötare är bland annat att golvplanet är nedgrävt i marken. I Arjeplogs kommun finns ett åttiotal kända stállo-tomter.
Namnet till trots, anses Stállo-tomter och Stállo inte ha något gemensamt. Enligt Lars Liedgren har Stállo-tomterna bebotts av renskötare, och utgör de första kända spåren av renskötsel i Arjeplogsfjällen. Huruvida de använts som tillfälliga eller permanenta bostäder vet ingen idag.
Undersökningar i Arjeplogsfjällen har visat att lämningarna härstammar från en kort tidsperiod, från 800 – 1050 e.kr.
– Vi vet inte varför etableringen upphörde, varför anläggningstiden var så kort, säger Lars Liedgren.
Kanske blev det en överexploatering i fjällen som gjorde att ved och virke inte räckte.

DET FINNS FLERA obesvarade frågor kring stállo-tomterna.
– Vi har hittat väldigt lite rester av ben, och det är märkligt. Levde de här människorna på kött, borde det rimligtvis finnas benrester, konstaterar Lars Liedgren.
– Över huvud taget har det gjorts få fynd när stállo-tomter undersökts, och jag vet inte riktigt vad det beror på.
I närheten av stállo-tomterna finns förvaringsgropar. Lars Liedgren berättar att de också hittat bland annat järnfragment.
– På ett ställe ser det ut som om man försökt smida en pilspets. Det finns också rester av täljstenskärl, som kanske använts som oljelampor.
Av byggnadskonstruktionerna finns inga spår eller rester. Men tillsammans med Sven-Erik Elveback har Lars Liedgren ändå försökt rekonstruera en stállo-byggnad i Arjeplogsfjällen.
– En del av forskningen går ut på att se hur konstruktionen fungerar, en annan del är att se hur mycket virke som går åt för att bygga, en tredje del är att ta rätt på vedåtgången, berättar Lars Liedgren.

KÅTAN HAR UPPFÖRTS i närheten av Vilstugan, längst Silvervägen, vid norska gränsen. På grund av risken för skadegörelse kommer den inte att vara öppen för allmänheten, utan enbart användas i forskningsprojektet. Platsen är vald med omsorg, i närheten av två stállo-tomter, för att forskningen ska bli så realistisk som möjligt.
Forskningen kring stállo-tomter, där arbetet med att rekonstruera en stállo-byggnad ingår, är en del av forskningsprojektet Fjällens kulturlandskap. Projektet drivs av Silvermuseet i Arjeplog och finansieras av Riksbankens jubileumsfond. Forskningen går ut på att studera järnålderns bebyggelse och etablering i fjällvärlden, samt samspelet mellan människa och natur i fjällmiljö.

Text och foto: MARIANNE HOFMAN/Nyheter i Norr

Bildtexter:
1. Vem bodde här? Vilka förutsättningar hade de som bodde här? Frågorna kring de 1000 år gamla stállotomterna är många. Den forskning som Silvermuseet nu bedriver kanske kan ge svar på några av dem.

2. Boplatslämning. I Arjeplogs fjällvärld har ett åttiotal stállo-tomter från vikingatiden hittats. Typiskt för dessa boplatser är att kåtornas golvplan varit nedsänkt i marken. Arkeolog Lars Liedgren tror att den övre delen bestått av trä och näver.

3. Byggteknik. Ingen vet med säkerhet hur de kåtaliknande byggnader som fanns på stállotomterna var uppförda, men det mest troliga är att den bärande delen bestod av en bågkonstruktion.

4. Låst. Den kåta som Sven-Erik Elveback och Lars Liedgren uppfört i Arjeplogsfjällen kommer inte att vara öppen för allmänheten, utan endast användas för forskning. Bygglovet för kåtan gäller i fyra år.

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig hur din kommentardata bearbetas.