Jörgen Bohlin – Guldriket

Monday, 13 February 2006 08:31

Stigande malmpriser och vikande sysselsättning i inlandet skapar underlag för det nya lyckoriket – Guldriket! Förväntningarna är högt uppskruvade. Utrymmet för invändningar litet. Att framföra kritiska synpunkter är som att svära i kyrkan.

Nu skall det sägas att gruvnäringen är av gammalt datum och exempelvis Skelleftefältet började bearbetas i början av förra seklet. Smältverket i Rönnskär etablerades på 1930-talet. Det var säkert ett hårt slitgöra. Det var också ett hårt slitage på miljön! Sådana hänsyn togs inte då och vi lever idag med de negativa konsekvenserna på naturmiljön av dessa exploateringar.

Hur är då klimatet för hänsynstagande när vi står inför den största expansionen inom gruvnäringen i norra Sverige sedan Klondyketiden för 100 år sedan? Miljölagstiftningen har förändrats och skärpts och det i en utsträckning att exploatörer och gruvnäringens tillskyndare ser den som ett hinder för ”utvecklingen”.

Några gruvor har öppnats och andra ligger i startgroparna. Det som mest präglar dagsläget är nog ändå den explosionsartade ökningen av prospekteringen. Det prospektören ser som möjligheter ser andra som hot. Den prövning som görs av Bergmästaren är teknisk-ekonomisk. Någon egentlig prövning av skador och konsekvenser för och på miljön och annan eventuellt konkurrerande pågående markanvändning exempelvis rennäringen görs inte. Vidare prövas varje ansökan om undersökningstillstånd för sig utan hänsyn till summan av tidigare ansökningar och lämnade tillstånd.

När Länsrätten i Norrbottens län i höstas biföll Vapstens samebys överklagande av 19! av Bergmästaren lämnade tillstånd ledde det till ramaskrin. Bland de som hördes mest var landshövding Lorentz Andersson. Hans agerande är nu föremål för JK:s prövning.

Det kan vara av intresse att återge del av länsrättens domskäl. Efter att ha konstaterat att inget av de 19 överklagade besluten ensamt medför ”skadliga eller mycket skadliga ingrepp” konstaterar länsrätten följande: Däremot ger underlaget stöd för att överklagade beslut sammantagna med tidigare beslut och meddelade koncessioner kommit att i väsentlig mån undergräva förutsättningarna för samebyn att kunna bedriva sin renskötsel och i denna del borde överklagade beslut rimligen ha föregåtts av något slag av utredning som påvisat vilka förändringar som renskötseln kunde tänkas undergå till följd av minerallagens tillämpning. I brist på sådant underlag skall överklagade beslut inte stå fast.

Länsrättens domskäl pekar på – oberoende av om domen står sig efter överklagande till kammarrätten – grundläggande brister i lagstiftningen. Bergmästaren saknar expertis för att pröva konsekvenserna för renskötseln. Vidare tydliggörs att det fortfarande skulle finnas utrymme för den ”kronärtskockspolitik” som varit och är så förödande för renskötseln; bit för bit utan hänsyn till och ansvar för helheten!

Riksdagen beslutade förra året (2004/05:NU8) att införa en ersättning till markägare på blygsamma två promille som mineralersättning för ”de mineral som omfattas av koncessionen och den mängd mineral som bryts och uppfordras inom koncessionsområdet”. Eftersom renskötselrätten inte ingår i markägandet framställdes från samisk sida krav att en motsvarande ersättning skulle utgå till berörd sameby som innehavare av renskötselrätten. Detta avvisades med en krystad motivering. Det var okunnigt och dessutom dumt om riksdagen önskat skapa viss acceptans för gruvbrytning i renskötselområdet.

Det finns alltså ett tydligt reformbehov med krav på ny lagstiftning. Det borde vara i statens intresse att lägga förhållandena tillrätta för att möjliggöra för gruvnäringen och rennäringen att verka och kunna utvecklas på något sånär lika villkor.

Regeringens valhänta hantering av reformeringen av samelagstiftningen ger tyvärr föga hopp (se min debattartikel i VK 9/12 –05) . Kanske kan initiativet vara att söka hos företrädare för gruvnäringen?! Där borde finnas intresse att söka bättre förutsättningar för dialog och samverkan mellan näringarna än de staten erbjuder genom en fyrkantig och ojämlik lagstiftning.

Jörgen Bohlin

Juristfirman J. Bohlin

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig hur din kommentardata bearbetas.