Samefolket Redaktörn
Underskatta inte Dresscode Sábme PDF Print E-mail
Sunday, 29 January 2017 23:06
Ibland är det välbehövligt att, som det heter, lyfta blicken. Då kan vi, tack vare bland annat kunniga frilansskribenter och dito fotografer, till exempel se ända till Guatemala. Där bodde Christin Sandberg i tio år och dit återkommer hon när hon kan. Hon har i det här numret skrivit om mayakvinnornas blus, den vävda huipilen och hur den har blivit en del av en politisk diskussion om bland annat urfolksrätt i Guatemala. Och även om den fysiska vägen kan vara lång mellan Guatemala och Sábme, så har jag lärt mig att det sällan är ett särskilt stort mentalt kliv urfolk emellan. De grundläggande värderingarna och de politiska kamperna är många gånger påfallande lika varandra.

Så när Christins text om huipilen kom ställde jag mig frågan: Hur politisk är kolten? Eller egentligen hela slöjden? Om det har jag bland annat talat med Mari-Ann Nutti, vd på Sámi Duodji, som för övrigt ifrågasätter om vi bör använda ordet kolt, eller istället kanske ska bli bättre på att säga och skriva gábdde?

Jo, att duodje är politik, det kan vi nog slå fast. Hur samiska politiker och andra personer med makt och mandat i Sábme klär sig är viktigt. Rätt utstyrsel vid rätt tillfälle. Men bara det att ta på sig en kol… förlåt gábdde är ett statement i sig. Det är kanske oundvikligt att den samiska dräkten blir mer än en markering av den enskildes identitet, i en tid när urfolksrätten ständigt naggas och urholkas, om den alls har funnits. För att citera Sofia Jannok: ”We are still here.” Just det precis det är också Linda Wågström inne på, när hon berättar om varför och hur det känns när hon tar på sig gábdde för första gången vid 38 års ålder.

Just när sidorna i det här numret av Samefolket började bli färdigt presenterades Nordisk samekonvention. Dokumentet som stötts och blötts och dragit ut på tiden. En konvention som många haft höga förväntningar på. Kritiken lät inte vänta på sig, men bland de negativa rösterna hördes också någon försiktigt positiv. Samefolket hann inte med att berätta om reaktionerna på konventionen till det här numret, men ber att få återkomma.

Men först ska vi njuta av en lång tid av samiska festligheter och firanden. I år blir Jokkmokks vintermarknad, som normalt sett är en stor höjdpunkt, bara en uppvärmning inför 100-årsjubileet av det första samiska landsmötet i Tråante-Trondheim. Inför firandet har vi bett forskaren Patrik Lantto berätta om samerörelsen så som den gestaltat sig från slutet av 1800-talet och framåt. Vi lyfter också fram en av pionjärerna inom den samiska organiseringen, nämligen Hans-Magnus Nilsson. Det är Lars-Paul Kroik som skrivit texten om sin morfar.

Vi ses och hörs, både i verkligheten och på sociala medier under årets kanske mest sameintensiva veckor!

Åsa Lindstrand


 
Tankar i försoningens tid PDF Print E-mail
Monday, 19 December 2016 06:40
Det går lätt inflation i ord och uttryck. Varför är allting plötsligt ”krispigt”? Varför ska allting plötsligt ”leverera”? Och varför säger folk, särskilt söderut, numera ”tack snälla” så fort de köpt en kaffe eller vad som helst i närmaste pressbyrå?

Ett ord som på senare år använts intill missbrukets gräns är ”försoning”. Man ska försonas med både det ena och det andra och kanske mest med sig själv. För oss som lider av hyperkänslighet inför språkliga nyanser, som ständigt har en språklig spaning på gång, utan att ens veta om det, riskerar det där att leda till ett slags lingvistisk Peter och vargen-fenomen. När det ska snackas försoning på allvar är risken att några av oss rycker på axlarna och tänker: Jaha, nu igen.
Read more...
 
Skönheten och rikedomen får oss att kämpa PDF Print E-mail
Monday, 19 September 2016 05:52
”Det finns ingen plats för oss i den här världen.” Han säger så, min vän, när vi sitter i bilen och passerar ett av SCA:s senaste ingrepp i markerna. En skog som bolaget lovat samebyn att inte hugga. ”Nej,” svarar jag och vet inte hur jag ska lindra sorgen i hans ögon, men konstaterar: ”Det finns ingen plats för någonting annat än vinstmaximering.”

Det finns inte plats för människor som bedriver arealkrävande, ekologiskt hållbara näringar, därför att deras djur behöver det. Inte för älgar som betar av tallar i de monokulturella tallåkrar som skogsbruket självt har skapat. Inte för en miljöhänsyn som faktiskt borde vara så stor att de storskaliga ingreppen helt upphör, innan det är för sent. Inte för mänskliga rättigheter. Egentligen inte för någonting som stör varje form av lönsamhet, var den än förekommer.
Read more...
 
900 samer som vill rösta – eller? PDF Print E-mail
Thursday, 17 November 2016 06:34
Det var några år efter att Sametinget hade invigts. Jag såg att det var lite ångestladdat att posta den där ansökan om att bli upptagen i röstlängden. Inte för att avsändaren var osäker på sitt arv, sina kunskaper eller den egna upplevelsen av var hen hörde hemma. Nej, det handlade om de andra. Tänk om någon använder byråkratin för att säga: Du duger inte som same. Tänk om någon överklagar.

Svaret kom och hen finns ännu kvar i röstlängden. Och för barnen, nästa generation, uppenbarade sig nu en valmöjlighet. De kunde ju faktiskt gå på sameskolan. Få sin grundläggande utbildning i en miljö och bland människor som delar samma historia och grundläggande värderingar. Men hur ska det gå? Alla andra har ju renar. Tänk om de får höra att de inte är riktiga samer? Tvivel igen. Men, det gick bra. Förutom något enstaka trist undantag hamnade de små i en miljö där jämlikhet samiska barn emellan förmedlades. Ett samiskt arv hade inom loppet av två generationer girat 180 grader från den historiens strömfåra som fört så många bort från kulturen.
Read more...
 
Sommar, ingrepp och övergrepp PDF Print E-mail
Monday, 04 July 2016 09:56
– Varför står ni däruppe?
Frågan är uppriktigt nyfiken ställd, och inte alls otrevlig. Det är en dam från Hammarstrand som ställer den till Ristin Persson, Jijnjevaerie sameby. Båda bevistar de ett av de värsta spektakel jag någonsin har upplevt, nämligen invigningen av Björkhöjdens vindkraftspark. Kvällen till ära har grusplanen framför vindkraftverk 28 omvandlats till en plats för gyckel, underhållning, förtäring och mingel. Samtidigt som en grupp samer står lite vid sidan av och visar sin tysta sorg över att markerna återigen ska bli till pengar som går rakt ner i någon annans ficka. Alltihop är ett hån.
Read more...
 
<< Start < Prev 1 2 3 4 5 6 7 8 Next > End >>

Page 1 of 8