Samefolket Redaktörn Underskatta inte Dresscode Sábme
Underskatta inte Dresscode Sábme PDF Print E-mail
Sunday, 29 January 2017 23:06
Ibland är det välbehövligt att, som det heter, lyfta blicken. Då kan vi, tack vare bland annat kunniga frilansskribenter och dito fotografer, till exempel se ända till Guatemala. Där bodde Christin Sandberg i tio år och dit återkommer hon när hon kan. Hon har i det här numret skrivit om mayakvinnornas blus, den vävda huipilen och hur den har blivit en del av en politisk diskussion om bland annat urfolksrätt i Guatemala. Och även om den fysiska vägen kan vara lång mellan Guatemala och Sábme, så har jag lärt mig att det sällan är ett särskilt stort mentalt kliv urfolk emellan. De grundläggande värderingarna och de politiska kamperna är många gånger påfallande lika varandra.

Så när Christins text om huipilen kom ställde jag mig frågan: Hur politisk är kolten? Eller egentligen hela slöjden? Om det har jag bland annat talat med Mari-Ann Nutti, vd på Sámi Duodji, som för övrigt ifrågasätter om vi bör använda ordet kolt, eller istället kanske ska bli bättre på att säga och skriva gábdde?

Jo, att duodje är politik, det kan vi nog slå fast. Hur samiska politiker och andra personer med makt och mandat i Sábme klär sig är viktigt. Rätt utstyrsel vid rätt tillfälle. Men bara det att ta på sig en kol… förlåt gábdde är ett statement i sig. Det är kanske oundvikligt att den samiska dräkten blir mer än en markering av den enskildes identitet, i en tid när urfolksrätten ständigt naggas och urholkas, om den alls har funnits. För att citera Sofia Jannok: ”We are still here.” Just det precis det är också Linda Wågström inne på, när hon berättar om varför och hur det känns när hon tar på sig gábdde för första gången vid 38 års ålder.

Just när sidorna i det här numret av Samefolket började bli färdigt presenterades Nordisk samekonvention. Dokumentet som stötts och blötts och dragit ut på tiden. En konvention som många haft höga förväntningar på. Kritiken lät inte vänta på sig, men bland de negativa rösterna hördes också någon försiktigt positiv. Samefolket hann inte med att berätta om reaktionerna på konventionen till det här numret, men ber att få återkomma.

Men först ska vi njuta av en lång tid av samiska festligheter och firanden. I år blir Jokkmokks vintermarknad, som normalt sett är en stor höjdpunkt, bara en uppvärmning inför 100-årsjubileet av det första samiska landsmötet i Tråante-Trondheim. Inför firandet har vi bett forskaren Patrik Lantto berätta om samerörelsen så som den gestaltat sig från slutet av 1800-talet och framåt. Vi lyfter också fram en av pionjärerna inom den samiska organiseringen, nämligen Hans-Magnus Nilsson. Det är Lars-Paul Kroik som skrivit texten om sin morfar.

Vi ses och hörs, både i verkligheten och på sociala medier under årets kanske mest sameintensiva veckor!

Åsa Lindstrand