Samefolket Översättningar Mer än ett sekel av samisk kamp
Mer än ett sekel av samisk kamp PDF Print E-mail
Sunday, 29 January 2017 23:02
VINJETT: I BACKSPEGELN INFÖR TRÅANTE

HISTORIA Elsa Laulas kamp för det samiska folket innebar från början en vision om ett enat folk med starka rättigheter. Och även om den samiska organiseringen har haft stor betydelse, så återstår egentligen det mesta av visionen att uppfylla. Inför 100-årsjubileet av det första samiska landsmötet i Tråante pratade Samefolket med historikern Patrik Lantto, som fördjupat sig i den samerörelsen.

TEXT ÅSA LINDSTRAND FOTO JAMTLIS BILDARKIV

ÖVERSÄTTNING TORGNY HEDSTRÖM

Det var en tidsanda av framväxande kamp. I Sverige grodde folkrörelser som arbetarrörelsen, kvinnorörelsen, idrottsrörelsen, frikyrkorörelsen och nykterhetsrörelsen. Den samiska befolkningen, säger Patrik Lantto, kanske mest kom i kontakt med frikyrkorörelsen och nykterhetsrörelsen, men hur som helst, så skapade folkrörelserna i Sverige en mall för att organisera människor som också inspirerade en del drivande samer. Redan renebeteslagen från 1886, när indelningen i lappbyar kom till, hade väckt känslor, men framför allt uppföljaren som kom 1898 gav bränsle till den samiska kampen.

– Genom den lagen blir samerna detaljstyrda på ett helt annat sätt. Det var då som de så kallade byaordningarna infördes för varje lappby.

Myndigheten Lappväsendet har anor tillbaka till 1885, då den första lappfogden anställdes i Jämtland, för att reda ut konflikter mellan renskurande samer och jordbrukare. När också Västerbotten, drygt tio år senare, fick sin första lappfogde, kom myndigheten att permanentas och byggas ut rejält med personella resurser.

 

CENTRUM FÖR DEN samiska rörelsens ursprung finns rent geografiskt i Jämtland och Västerbotten, där de första sameföreningarna bildades. I Arvidsjaur och Arjeplog bildades sameföreningar ungefär vid samma tid som landsmötet i Östersund 1918, medan det längre norrut lossnade rejält först på 30- och 40-talen. Den mest kända pionjären inom samerörelsen är troligen Elsa Laula från Gardfjäll, Tärnaby. Hennes ursprungliga målsättning med kampen var att samernas rättigheter skulle respekteras och att samerna skulle ha äganderätt till markerna ovan odlingsgränsen med full näringsfrihet. Hennes kamp omfattade från början hela den samiska befolkningen och äganderätten till markerna gällde oavsett om samerna bedrev renskötsel eller jordbruk eller båda delarna.

– Så småningom kom ju Elsa Laula att gifta sig med en renskötare på norsk sida, så när hon håller sitt tal vid landsmötet i Trondheim är det inte längre riktigt samma Elsa Laula. Då fokuserar hon betydligt mer på de renskötande samernas rättigheter, säger Patrik Lantto.

En annan person som varit mycket betydelsefull, men kanske är mer av en doldis, i den tidiga samiska kampen, var Hans Magnus Nilsson. Han var, berättar Patrik Lantto, redan från början mer angelägen om just renskötselns rättigheter. Nilsson var också starkt inspirerad av arbetarrörelsen, något som dock inte föll i god jord hos den kanske mer kände Gustav Park.

– Gustav Park skydde allt vad arbetarrörelsen hette. Vid landsmötet i Östersund blir det här tydligt. Det är då Park slår fast att den samiska rörelsen ska vara opolitisk, det vill säga utan koppling till det svenska partipolitiska systemet. Och så är det ju än idag på svensk sida. Jag tror att det skulle vara väldigt svårt att rucka på den strukturen.

 

ELSA LAULAS KRAV på äganderätt av markerna ovan odlingsgränsen stötte på kraftigt motstånd bland myndigheterna och så småningom fick de samiska förkämparna släppa de anspråken. När Torkel Thomasson och Gustav Park klev fram i spetsen för kampen kom den framför allt att handla om att samer skulle betraktas såsom jämlika med andra människor, vilket inte var en självklarhet under rasbiologins 1930-tal.

– De föreslog också att de som slogs ut från renskötseln under krisvintrarna på 30-talet skulle få stöd och tilldelas jordbrukskolonat, men det var fortfarande helt klart att de som slutade med renskötsel fortfarande var samer. Så småningom kom ju också Park att fokusera på renskötseln.

På det viset, konstaterar Patrik Lantto, att samerörelsen har följt i spåren av och internaliserats i den svenska samepolitiken. När staten skiljer renskötande samer och icke renskötande samer åt, rent juridiskt, anpassar sig efter hand också de samiska förkämparna till detta. 1950 bildas SSR, som efter hand blir allt mer inriktat på renskötselfrågor. Just bildandet av SSR är, konstaterar Lantto, en viktigt milstolpe i den samiska organiseringen.

– SSR tillkomst innebär en förändring och man kan också se att vattenkraftsutbyggnaden under 1950-talet och framåt blir en gemensam fråga som förenar medlemmarna. Men jag vill också lyfta fram Samefolkets roll. Tidningen från 1918 en mycket stor betydelse och Torkel Thomasson och Gustav Park gjorde ett oerhört jobb under stora påfrestningar som redaktörer utan ekonomiska resurser.

 

ÄVEN OM SAMERÖRELSEN på många sätt har låtit sig påverkas av Sveriges samepolitik har den, menar Patrik Lantto, ändå haft stor betydelse.

– Den har synliggjort samerna och haft ett stort symboliskt värde. Den har gett samerna ett värde som urfolk och lett till att samerna numera är att räkna med som en part vid bordet. Jag tror också att det har betytt mycket för självkänslan på individnivå att det har funnits människor som har klivit fram och vågat ta kampen. Till exempel hade ju Gustav Park hårda diskussioner med länsstyrelsen i Norrbotten.

Patrik Lantto är historiker, och kan inte via sin forskning slå fast hur den samiska kampen ser ut i samtiden, men han anar att diskussionen återigen har breddats till att omfatta samer som folk. Han noterar också att retoriken ofta speglar just att många samer vill styra bort från att den samiska mobiliseringen följer den svenska samepolitiken, för att istället hitta en egen väg.

När nu samer från hela Sábme åter ska samlas till landsmöte i Trondheim, konstaterar Patrik Lantto dock att rent konkret återstår ännu det mesta av Elsa Laulas med fleras vision att förverkliga.

– Fortfarande utsätts samer för rasism och underordning. Fortfarande är renskötseln i en utsatt situation och fortfarande saknar samerna som folk rättigheter i Sverige, säger Patrik Lantto.

Svensk text finns på www.samefolket.se


Bildtext:

Samer samlas utanför rådhuset i Östersund inför det andra samiska landsmötet 1918.