Samefolket Översättningar Handbok i att hitta samiska rötter
Handbok i att hitta samiska rötter PDF Print E-mail
Thursday, 17 November 2016 06:43
SLÄKTFORSKNING Hela 3 000 personer kom till Släktforskardagarna i Umeå med tema Fjällen, skogarna, älvarna och människorna. Under en fullsatt föreläsning presenterades för första gången har en handbok i släktforskning med samiskt perspektiv, Samiska rötter.

TEXT OCH FOTO YVONNE RITTVALL ÖVERSÄTTNING SARA MARIANA ÅSTRÖM

– Vi vill hjälpa släktforskare att ta på sig samiska glasögon när man tolkar källor i Sápmi. Dessutom bidra till kunskap om samisk kultur, historia och samhälle för att förstå dem, säger Elisabeth Engberg, historiker vid Enheten för demografi och åldrandeforskning, Umeå universitet, och medförfattare till boken.
På uppdrag av Sveriges Släktforskarförbund har 13 författare, skrivit var sitt kapitel i Samiska rötter. De är verksamma som samiska släktforskare samt forskare vid Enheten för demografi och åldrandeforskning, Vaartoe - Centrum för samisk forskning och Arktiskt centrum, Umeå universitet.
Varför behövs då en särskild bok för släktforskning med samiskt perspektiv?
– Släktforskning på samiska släkter går till på samma sätt som all annan släktforskning via offentliga källor. Men det är mer komplicerat att arbeta med samisk släktforskning, säger Johannes Marainen, släktforskare och tillägger:
– Det finns stora namnproblem i kyrkböckerna. På 1700-talet när samerna skulle inlemmas i det svenska samhället blev kyrkan ett lämpligt redskap. Samer fick officiella försvenskade namnformer som prästerna skrev in i kyrkböckerna istället för de samiska. Gränsdragningarna och tvångsförflyttningarna medförde dessutom att släkter splittrades. Osäkerheten över vem som är same gör det svårt med släktforskning ur ett samiskt perspektiv.

MARIA WISSELGREN, HISTORIKER, med mångårig erfarenhet att registrera och digitalisera kyrkböcker från en stor del av svenska Sápmi, anser att släktforskare måste vara noga med att kolla hur prästerna i de olika församlingarna registrerat informationen om samer.
– Även om prästerna satte svenska namn på samerna kunde de ha markörer för den samiska bakgrunden. Att titta på i vilken församling personerna är födda och avlidna kan leda fram till samiska rötter i en sameby. Man måste se allt i en bredare kontext för att tolka kyrkböckerna.
– Samerna är ofta osynliggjorda i historiska källor. Att de inte finns innebär dock inte att de inte fanns i området vid den tiden. Att de historiska källorna är producerade av svenska statens tjänstemän behöver inte betyda att de inte ska tolkas. Det kräver bara mer arbete, säger Patrik Lantto, professor i historia och föreståndare vid Vaartoe.

I HANDBOKEN Samiska rötter finns ett spännande kapitel om alternativa vägar till släkthistorien skrivet av Isabelle Brännlund, historiker. Hon anser att viktiga källor för släktforskning, med samiskt perspektiv, är arkivmaterial om myndigheternas starka fokusering på renskötsel, källmaterial från flyttningar över församlings-, läns- och riksgränser, lappfogdearkiven med fogdarnas årsberättelser och deras rapporter som ofta innehåller intervjuer med lokalbefolkningen, lappadministrationens arkiv, husförhörslängder, folkräkningar, statliga utredningar och bouppteckningar.
Enligt Isabelle Brännlund kan också en god arkivarie vara en hjälpande hand i släktforskningsarbetet. Något som till exempel Ájtte Svenskt Fjäll- och Samemuseum i Jokkmokk, där en stor mängd källmaterial har digitaliserats, kan erbjuda.

BILDTEXT:
Johannes Marainen, Maria Wisselgren, Patrik Lantto och Elisabeth Engberg är medförfattare till den nyutkomna boken Samiska rötter - släktforska i svenska Sápmi utgiven av Sveriges Släktforskarförbund.

svensk sammanfattning
Handbok i att hitta samiska rötter
Sveriges släktforskarförbund står bakom boken Samiska rötter – släktforska i svenska Sápmi. 13 personer har bidragit till bokens innehåll. Boken ger en del handfasta tips för den som vill forska på sin samiska släkthistoria, men visar också på svårigheterna med att släktforska inom det samiska området.