Samefolket Redaktörn En klimatsmart resa till Paris
En klimatsmart resa till Paris PDF Print E-mail
Tuesday, 02 February 2016 00:00
Det var bistert där, på Luossavaara i Kiruna. Men det fanns också en förväntan i luften. Med en sten från ishavet i sin hand gav sig startkvinnan Jenni Laiti iväg tillsammans med ett gäng andra aktivister. Tillsammans jojkade de sig nerför Luossavaara. Den givna jojken var Sara Marielle Gaups Gullahalat Eatnamiin.

KLIMATSTAFETTEN Run for your Life färdades sedan genom den svenska sidan av Sábme och vidare söderut, genom Sverige, Danmark, Tyskland… Så småningom kom ishavsstenen i mål i Paris, lagom till det stora klimatmötet COP21:s början. Idén med klimatstafetten, att på ett klimatsmart sätt bilda en kedja av samarbetande människor som för en idé, en önskan, vidare genom en sten, är genialisk. Själv blev jag fast vid datorn de första dagarna. Satt och stirrade på människorna som målmedvetet trampade sig framåt i ur och skur och lyssnade till deras berättelser om varför de sprang för klimatet.
Så small det plötsligt i Paris och fokus förflyttades, från det konstruktiva och hoppfulla, till det fasansfulla och obegripliga. Undertecknad hade just bokat resa och rum för att vara i Paris under klimatmötets sista dagar. Med terrordåden fick mig att avboka alltihop. Även om sannolikheten för nya attentat just där inte var stor, så vågade jag inte riskera något.
Men alla fegade tack och lov inte ur. Många urfolksrepresentanter, däribland en hel drös samer, fanns på plats i Paris för att gemensamt manifestera för en hårdare global klimatpolitik och förklara hur tydligt just urfolk världen över drabbas redan nu av klimatförändringarna. Två av dem som var på plats var Josefina Lundgren Skerk, som representerade Sametinget, och Jannie Staffansson, som jobbade åt Samerådet. I det här numret berättar vi om deras intryck och erfarenheter från vistelsen i Paris.

I NYHETSMEDIERNA har det redan manglats flera varv att Sametinget inte fick plats i den svenska förhandlingsdelegationen i Paris. Det är givetvis ingenting mindre än en skandal. Men en alltför förutsägbar skandal. Det koloniala synsättet, där samer kan behandlas styvmoderligt eller inte alls, lever kvar på så många sätt. Charlotta Svonni har studerat förekomsten av samisk tematik i grundskolans läroplan. Den är minimal och hon berättar mer om det i den här tidningen. En arena där samer själva dock har chansen att sätta agendan är på sociala medier. Det är många, många som tar chansen att visa upp sin tillvaro, sprida budskap och kunskap och debattera den vägen. Frilansaren och författaren Ann-Helén Laestadius har talat med flitiga användare av sociala medier, för att ta reda på vad de vill visa utåt och varför.

Trevlig och givande läsning!

ÅSA LINDSTRAND