Samefolket
Alice Bah Kuhnke, kultur- och demokratiminister PDF Print E-mail
Written by Administrator   
Saturday, 06 December 2014 08:10
Alice Bah Kuhnke, kultur- och demokratiminister

1.    Rennäringen är i Sverige en näring exklusiv för samer. Ser du några nackdelar med att ha rennäringsfrågorna, och andra samiska näringsfrågor, på näringsdepartementet medan övriga samiska frågor finns på kulturdepartementet?
De samepolitiska frågorna kommer att stärkas genom att de överförs till Kulturdepartementet där vi nu samlar frågor som rör mänskliga rättigheter, diskriminering och demokrati samt nationella minoriteter. Genom denna organisation kommer vi att samla och därmed stärka kompetensen kring dessa frågor.

Regeringskansliet är en myndighet och vi samarbetar självklart över departementsgränserna. Ett sådant fördjupat samarbete kommer att behöva finnas mellan Näringsdepartementet och Kulturdepartementet bl.a. när det gäller samiska näringsfrågor där rennäringen ingår och hur dessa kopplar till samepolitiken och den samiska kulturen som helhet.

2.    2009 ratificerade Sverige FN:s urfolksdeklaration, men gång på gång får Sverige kritik för att man inte lever upp till deklarationens innehåll när det gäller urfolket i det egna landet, nämligen samerna. Vad kommer du att göra för att Sverige ska leva upp till vad som står i FN:s urfolksdeklaration?
Deklarationen om urfolks rättigheter (UNDRIP) antogs av FN:s generalförsamling år 2007. Sverige röstade för. Deklarationen är inte juridiskt bindande, men speglar i hög utsträckning den folkrättsliga utvecklingen vad gäller urfolks rättigheter.

I samband med FN:s generalförsamling den 22-23 september 2014 ordnades en världskonferens för ursprungsfolk i New York. Slutdokumentet som antogs av plenum innehåller 35 punkter och den övergripande avsikten med slutdokumentet är att ge UNDRIP en större tyngd. Bland annat åtar sig staterna att upprätta nationella mekanismer för att stärka urfolks delaktighet i processer som berör dem.

Jag avser att i dialog med Sametinget hantera bland annat denna fråga.

3.    Behöver samernas rättigheter i Sverige stärkas?
Samerna är urfolket i Sverige, dessutom är samerna erkänd som nationell minoritet. Den senaste ändringen i regeringsformen som trädde i kraft 1 januari 2011 tydliggör att det finns två folk i Sverige, svenskar och samer. Sveriges riksdag har tydliggjort att det finns särskilda förpliktelser gentemot samerna.

En rad åtgärder har vidtagits för att stärka det samiska folkets ställning som urfolk och nationell minoritet. Exempelvis så har gradvis ansvar överförts från andra myndigheter till Sametinget. Sametinget har också fått ett utökat uppdrag att medverka i samhällsplaneringen och att bevaka att samiska behov beaktas, däribland rennäringens intressen vid utnyttjande av mark och vatten. Som del av en omfattande minoritetspolitisk reform har såväl språkliga rättigheter som inflytandet i olika förvaltningsfrågor stärkts.

Sedan våren 2011 pågår förhandlingar mellan Sverige, Finland och Norge om en Nordisk samekonvention. Den syftar till att stärka det samiska folkets rättigheter, så att samerna kan bevara och utveckla sitt språk, sin kultur, sina näringar och sitt samhällsliv med minsta möjliga hinder av landgränserna.

Det är min förhoppning och målsättning att förhandlingsprocessen kring den Nordiska samekonventionen, där Sametingen också är representerade, kan driva på utvecklingen med att finna samförståndslösningar i utestående frågor. I syfte att göra framsteg vad gäller den framtida samepolitiken kommer jag att fortsätta den dialog som under 2013 inleddes på politisk nivå. I dialogen sker med företrädare för Sametinget och vissa samiska intresseorganisationer.

4.    Kommer du att jobba för att Sametinget på svensk sida får mer att säga till om när det gäller det egna folkets angelägenheter? På vilka områden ser du i så fall att det samiska självbestämmandet kan och bör öka?
Det finns idag befintliga processer där bl.a. samiskt självbestämmande diskuteras. Bland annat förhandlingarna om en nordisk samekonvention och den dialog om den framtida samepolitiken som jag avser fortsätta. Där ingår Sametinget som en naturlig part men även Svenska Samernas Riksförbund i de avseenden rennäringen berörs. Frågan om ökat samiskt inflytande behandlas kontinuerligt inom ramen för dessa processer. Samiskt självbestämmande är enligt min mening viktigt för att samerna som folk ska kunna åtnjuta sina rättigheter i Sverige.

Det här är en fråga som jag hoppas kunna få till en förtroendefull dialog med Sametingets företrädare kring.

5. Vilken skillnad innebär det i praktiken att Sametinget hamnar under Kulturdepartementet till skillnad från tidigare då det låg under Landsbygdsdepartementet?
Som jag ser det kommer de samepolitiska frågorna att stärkas genom att de överförs till Kulturdepartementet där vi nu samlar, och samordnar, frågor som rör mänskliga rättigheter, nationella minoriteter, diskriminering och demokrati. Genom denna organisation kommer vi att samla och därmed stärka kompetensen kring dessa frågor och frågorna behandlas i ljuset av samernas ställning som folk.  Precis som förut kommer till exempel Utbildningsdepartementet ansvara för frågor som rör samisk utbildning, jag som statsråd är dock ansvarig för samordningen.

6. När gör du ditt första besök hos Sametinget?
Det är prioriterat. Så svaret är - så snart som möjligt!

Förslag på ytterligare frågesvar som är relevant:

7. Ser du någon risk med att samerna bara kommer att betraktas som en nationell minoritet nu när de blandas i ditt departement?
Jag vill vara tydlig med att samerna i första hand är ett urfolk som därmed har särskilda rättigheter. Därför har staten även särskilda förpliktelser gentemot det samiska folket vilket jag som ansvarigt statsråd ansvarar för att utveckla och tydliggöra i dialog med främst Sametinget. Det är viktigt att det finns tydlig skiljelinje mellan detta och svensk minoritetspolitik.

Last Updated on Monday, 22 December 2014 08:11