Samefolket
Mikael Damberg, närings- och innovationsminister PDF Print E-mail
Written by Administrator   
Saturday, 06 December 2014 08:10
Mikael Damberg, närings- och innovationsminister

1.   Vilken betydelse har gruvnäringen för Sverige?
Sverige är EU:s ledande producent av järnmalm och står för hela 93 % av all järnmalm som produceras i Europa. Vi är också ledande producenter av andra basmetaller som bly, zink och guld. Gruvnäringen sysselsätter drygt 6 000 personer och i stor utsträckning i delar av landet där arbetstillfällen är särskilt välkomna. Statens intäkter från gruvnäringen under 2013 uppgick till drygt 10 miljarder kronor, vilket är lite mer än en fjärdedel av vad staten lägger på forskning och högre utbildning. Så gruvnäringen är en viktig basnäring för Sverige. Dessutom kommer en mycket stor del av den teknologi som används för gruvverksamhet runt om i världen från svenska bolag som Sandvik och Atlas Copco.

2.   Den förra regeringen satte upp målet att Sverige ska ha 31 gruvor år 2020 och 47 gruvor år 2030. När mineralstrategin presenterades under 2013 var 16 gruvor i drift. Delar du den målsättningen?
Det finns inget sådant mål i mineralstrategin. Siffrorna som hänvisas till i frågan kommer från bedömningar som SGU gjorde utifrån brytningskapacitet i de projekt som hade fått eller hade sökt bearbetningstillstånd och aktivt arbetade för att genomföra projekten vid tidpunkten då mineralstrategin togs fram. SGU:s prognos byggde på att samtliga av bearbetningstillstånden blir en aktiv gruva. Av erfarenhet vet vi att det är långt från alla bearbetningstillstånd som blir en gruva

3.   Vilka näringar tycker du bör prioriteras i norra Sverige?
Jag är övertygad om att alla näringar i norra Sverige behövs och att de i de allra flesta fall kan bedrivas sida vid sida.

4.   På vilket sätt vill du förbättra småföretagsklimatet?
Regeringen avser att driva en aktiv näringspolitik. Förutsättningarna för innovation, företagande och export behöver förbättras och insatser för stärkt samverkan genomföras. Sverige är ett litet exportberoende land som förlitar sig på sin konkurrenskraft på globala marknader. Svenska företag ska konkurrera med kompetens, produktivitet och innovationsförmåga, inte med låga löner.

Regeringen avser vidta ett antal åtgärder. Jag tänkte nämna några som aviserats i budgetpropositionen för ett par veckor sedan. Det finns utmaningar när det gäller att skapa nya jobb i fler och växande företag. Trygghetssystemen och incitament för företagande är en, tillgång till finansiering är en annan och stöd för att kommersialisera idéer en tredje utmaning.

 Vi behöver sänka små och medelstora företags trösklar i samband med export. Därför avser regeringen att undersöka möjligheterna att etablera exportcentra runt om i landet där offentliga aktörer som kan hjälpa företag att börja eller utveckla sin export samlas. Syftet är att effektivisera stödet till små och medelstora företag. Vilka organisationer som bör ingå och på vilket sätt är för tidigt att säga idag.

5.   I renskötselområdet står i många fall näring mot näring när det kommer till markanvändning. Hur ska man hantera konflikter mellan till exempel rennäring å ena sidan och gruvnäring, vindkraft och/eller skogsbruk å andra sidan?
Det är uppenbart att vi i norra Sverige har sett en ökad konkurrens om mark för olika användningsområden. Rennäringen blir i vissa fall påverkad av tillkommande verksamheter inom renbetesområdet, men jag håller inte med om att renskötseln står mot andra näringar. I de allra flesta fall går det att ordna så att andra nya verksamheter kan bedrivas parallellt med den rennäring som pågår i området. Vi ser också lyckade exempel på det i t.ex. Kiruna där LKAB och Gabna och Laevas samebyar kan bedriva sina verksamheter sida vid sida. Jag tror att grunden för att det ska fungera är att man har en god dialog mellan aktörerna och att båda sidor visar ett äkta engagemang för att samexistera.

6.   Vilka näringar ska ges företräde framför andra i de fall där de inte kan bedrivas samtidigt på samma plats?
I enstaka fall går det inte att få olika intressen, t.ex. rennäring och mineralutvinning, att bedrivas inom samma område. Då finns det ett system i miljöbalken som kallas riksintressesystemet och som används för att väga av vilket intresse som ska ges företräde. Riksintressesystemet bygger på samhällsekonomiska, ekologiska, kulturella och sociala aspekter. Sådana avvägningar måste alltid göras från fall till fall utifrån de unika omständigheterna som föreligger och det går inte att säga generellt vilken näring som ska ges företräde.

7.   Tycker du samernas rättigheter till land och vatten i Sverige behöver stärkas?
Rennäringen regleras i rennäringslagen där samernas rättigheter har fått den sammanfattande beteckningen renskötselrätt. Den ger samer rätt att använda mark och vatten till underhåll för sig och sina renar. Rätten bygger på urminnes hävd och är grundlagsskyddad. Den tillkommer det samiska folket och får utövas av den som är medlem i sameby. Utöver rennäringslagen har samebyar rätt att delta i och yttra sig i beslutsprocesser kring mineralutvinning. 
Last Updated on Monday, 22 December 2014 08:11