Samefolket
Åsa Romson, klimat- och miljöminister PDF Print E-mail
Written by Administrator   
Saturday, 06 December 2014 08:10
Åsa Romson, klimat- och miljöminister

1. Kommer du att jobba för några förändringar av Sveriges rovdjurspolitik? I så fall vilka förändringar?
Sverige ska ha långsiktigt livskraftiga stammar av rovdjur som ger en biologisk mångfald, uppnår riksdagens miljökvalitetsmål och är förenlig med EU-rätten, samtidigt som tamdjurshållning inte påtagligt försvåras och socioekonomisk hänsyn tas. Det behövs mer samverkan och respekt för både människa och rovdjur. Rovdjursförvaltningen behöver därför utvecklas och regeringen kommer att återkomma i frågan.

2. Idag lider många samebyar av ett stort rovdjurstryck och man pratar på vissa håll om en rennäringskollaps. Vad har du att säga till renskötarna i de hårdast drabbade områdena?
Jag är medveten om de sammantagna effekterna av annan markanvändning bl.a. gruvnäring inom renskötselområdet som tillsammans med högt predationstryck från rovdjur bidrar till en i vissa områden svår situation för renskötseln. Det är viktigt att renskötsel kan fortsätta att bedrivas, både som en kulturbärande del av samisk kultur och för att bevara vissa arter och naturtyper i fjällen och skogsområden. Vi vill att det ska finnas rovdjur i fjällområdet samtidigt som det finns en gräns för hur många rovdjursrivna renar man kan acceptera. Nu minskar ju även stammarna av lodjur, björn och järv i renskötselområdet. Min förhoppning är att det uppdrag som Sametinget och berörda länsstyrelser har fått för att implementera ett förvaltningsverktyg med en toleransnivå på samebynivå kan upprätthålla en långsiktigt hållbar rennäring och samtidigt bidra till en gynnsam bevarandestatus för stora rovdjur.

3. Ska det finnas varg i renskötselområdet?
Den största vargpopulationen finns i Mellansverige med lite eller ingen påverkan på renskötsel. Frågan om varg i renskötselområdet är svår med hänsyn till renskötseln och de skador som varg orsakar på renar. Samtidigt är det viktig för att motverka inavel att vargar kan vandra in från Finland och Ryssland och sprida sig söderut för att komma i kontakt med vargpopulationen i Mellansverige.

4. Bör rovdjursstammarna fördelas över hela landet?
Vi har idag stora rovdjur över i stort sett hela landet. Det handlar om biologisk mångfald och har varit en långsiktig strategi för Sverige och ligger i linje med överenskommelser både på EU-nivå och internationell nivå. I renskötselområdet finns det framför allt järv, lodjur och björn där björnen tar mycket renkalvar. Jag tycker att vi ska försöka att ge utrymme för rovdjuren att vara där de finns idag och arbeta mera med skadeförbyggande åtgärder och ersättningar för de som råkar ut för skador. Det är viktigt att vara öppen för nya idéer om hur vi ska jobba med detta. Det pågår forskning på området bl.a. av SLU som visar på nya intressanta data.

5. I gruvdebatten upprepar branschföreträdare gång på gång att Sveriges har världens starkaste miljölagstiftning. Trots det krävs sanering av nedlagda gruvor för miljoner varje år. Är svensk miljölagstiftning stark nog för att skydda miljön vid gruvdrift? Ser du några nödvändiga förändringar i miljölagstiftningen i förhållande till gruvverksamhet?
Sverige ska vara ett föregångsland för en hållbar utveckling inom gruvindustrin. Regeringen avser skapa nya modeller för att utveckla en miljömässigt hållbar gruvnäring och samhällsutveckling, där gruvnäringen tar sitt finansiella ansvar.

6. Ser du några brister i svensk minerallagstiftning?
 Lokala näringar som t ex turistnäringen behöver beaktas och miljökraven vid prospektering och provborrning skärpas.

7. Kommer du att göra något för att minska hotet från gruvdrift mot svensk natur? I så fall vad?
Se svar 5 och 6

8. Hur ser den nuvarande regeringens planer ut för skydd av naturskogar och gammelskogar?
Regeringen anser att omfattande insatser och åtgärder behövs för att skydda områden med höga naturvärden, framför allt skogar och marina områden. Regeringen föreslår därför en kraftig ökning av anslaget med 640 miljoner kronor för 2015 och med 590 miljoner kronor för 2016 och framåt.

9. Vilket är framtidsscenariot för vindkraft i Sverige om du får bestämma? Hur mycket ska vindkraften byggas ut och i vilka områden bör vindkraftverken byggas?
Sverige ska på sikt ha ett energisystem som baseras på 100 procent förnybar energi. Sverige har särskilt bra förutsättningar att bygga ut den förnybara energin genom vår goda tillgång till vatten, vind och skog. Den förnybara elproduktionen bör byggas ut ytterligare. Regeringen anser att målet ska vara minst 30 TWh ny el från förnybara källor år 2020, vilket ska ersätta nuvarande målsättning, och ett mål till år 2030 ska tas fram. För dessa mål används elcertifikatsystemet.

Vindkraft byggs ofta ut i glest befolkade landsbygdsområden och kan därför bli ett betydelsefullt bidrag till den lokala ekonomin, exempelvis genom nya arbetstillfällen och en mer differentierad ekonomi. Det är också angeläget att fler vindkraftsprojektörer på olika sätt anstränger sig för att skapa en god lokal förankring för olika vindkraftsetableringar. Det är också viktigt att söka lösningar för att minimera eventuella konflikter mellan vindkraft och andra intressen.

Vindkraften är en miljövänlig energikälla och jag ser gärna att den byggs ut ytterligare. Det finns många bra platser att uppföra vindkraftverk. Det är viktigt att undvika områden som är värdefulla för renskötseln eller naturvård. 
Last Updated on Monday, 22 December 2014 08:11