Samefolket Sápmi runt Nyhetsnotiser nr 4 2014
Nyhetsnotiser nr 4 2014 PDF Print E-mail
Sunday, 27 April 2014 07:39
Ja till katastrofstöd

RENBETE Sametinget får 6,5 miljoner kronor i anslagskredit för att kunna betala ut katastrofersättning till samebyarna efter vinterns dåliga bete. Ansökan lämnade in i början av februari. Riksdagen tog beslutet i slutet av mars. Totalt har 39 samebyar ansökt om katastrofersättning.


Renskötselkonvention till regeringarna

RENSKÖTSEL Den nya, reviderade, renskötselkonventionen mellan Sverige och Norge är överlämnad till staternas regeringar. Den ursprungliga konventionen, som undertecknades för fyra och ett halvt år sedan, fick hård kritik och har därefter omarbetats av en samisk arbetsgrupp. Arbetsgruppen föreslår bland annat att det är samarbetsavtal mellan samebyar och renbetesdistrikt som ska ligga till grund för det gränsöverskridande betet. Konflikter ska lösas av skiljenämnder. Man föreslår även att samebyar och renbetesdistrikt som tvingas avstå från sina betesmarker ska få ersättning av staterna. Nu ska den svenska och den norska regeringen arbeta vidare med förslaget.


Miljarder till landsbygden

EU-STÖD Regeringen vill satsa 36 miljarder kronor på landsbygden de närmaste sju åren. Av pengarna – där 15 miljarder kronor kommer från EU – går 26,5 miljarder till det så kallade bondepaketet som bland annat ska användas till investeringar, startstöd och ekologiskt jordbruk. 4,3 miljarder kronor satsas på bredband och servicen på landsbygden samt på en landsbygdspeng som bland annat kan användas för att bygga ut idrottsanläggningar och fritidsgårdar.

I förra landsbygdsprogrammet fick samiska näringar och verksamheter 250 miljoner kronor. Enligt landsbygdsminister Eskil Erlandsson ska även det nya landsbygdsprogrammet omfatta samiska verksamheter och Sametinget ska fortsätta vara förvaltare och beslutsfattare. Exakt vad pengarna ska kunna användas till är inte klart ännu.

Enligt Sametinget kommer pengarna främst att gå till investeringsstöd, startstöd för unga renskötare och till övriga projekt- och företagsstöd.

De så kallade miljöersättningarna till samiska kulturmiljöer kommer att se annorlunda ut under den kommande programperioden.

Nu ska EU-kommissionen godkänna, eller underkänna, regeringens förslag. Besked kommer inom sex månader.


Näthat mot samer polisanmäls

ROVDJUR På organisationen Wolf Association Swedens facebooksida ligger flera kommentarer som är samefientliga. Bland annat står det ”Skjut samerna och låt vargen leva” och ”Lek inte för länge med oss för vi kan ställa till ett helvete för samejävlarna”. Nu har Henry Svonni, ordförande i Naturdemokraterna – som vill ha fri jakt på varg under delar av året – polisanmält sidan. Carola Ankar, vice ordförande i Wolf Association Sweden, menar att kommentarerna legat kvar på Facebooksidan på grund av den mänskliga faktorn och tidsbrist.


Regeringen får svar på tal


GRUVOR I höstas stämde Vapstens sameby och Samerådet svenska staten inför FN:s rasdiskrimineringskommitté. Man anser att regeringens ja till Rönnbäcksgruvan är diskriminerande mot samer. Regeringen avvisade kritiken i sitt svar till FN – man menar att det är för tidigt att säga något eftersom gruvbolaget inte hade ansökt om miljötillstånd för att påbörja brytningen.

Vapsten och Samerådet menar dock att miljötillståndet saknar relevans. En miljöprövning kan nämligen inte innefatta en utvärdering av om gruvan ska stoppas eller inte på grund av att den har negativ inverkan på renskötseln.

Regeringen menar också att samebyn och Samerådet inte har prövat frågan rättsligt färdigt i Sverige, vilket inte stämmer, menar Samerådet och samebyn.

Regeringen hävdar även i sin skrivelse till FN att det inte är tydligt hur folkgruppen samer blir diskriminerade av en gruva i Rönnbäcken. Som svar på det pekar Samerådet och Vapsten på ett fall i Europadomstolen som säger att även om en lag inte uttryckligen diskriminerar, men har särbehandlade effekter, så ska den räknas som diskriminerande.

     
Den svenska gruvlagen har skadlig inverkan på samerna, med ogynnsamma effekter på den samiska gruppen, så som påpekats i detta klagomål, menar Mattias Åhrén, Samerådet.


Malmö får stöd av Språknämnden

SPRÅK Sametingets språknämnd har beslutat att stödja Malmö kommuns ambition att bli samisk förvaltningskommun. Språknämnden uppmanar fler kommuner följer Malmös exempel. I dag finns det 19 samiska förvaltningskommuner på svenska sidan.


Ingen samisk vitbok

DISKRIMINERING Regeringen presenterade nyligen en vitbok om övergrepp och kränkningar av romer. Men det finns inga planer på att göra en vitbok om de kränkningar och övergrepp som skett mot samer – varken från regeringens eller från Socialdemokraternas sida.

År 1998 bad den dåvarande socialdemokratiska regeringen, ledd av Göra Persson, om ursäkt för hur staten behandlat den samiska befolkningen genom historien. Svenska kyrkan, som håller på att ta fram en egen vitbok för samer, tycker inte att det räcker med bara en ursäkt och att staten därför också borde göra en vitbok.

Miljöpartiet är det enda oppositionsparti som i dagsläget är berett att driva frågan om en samisk vitbok om de hamnade i regeringsställning.


Sameby säger ja till gruva


GRUVOR Mausjaur sameby säger ja till den planerade gruvan utanför Glommersträsk. Norrliden mining vill bryta zink, bly, koppar, silver och guld i den så kallade Eva-gruvan. Samebyn är mot gruvan, men väljer att samarbeta med gruvbolaget då man ser en risk att förlora i en eventuell domstolsförhandling.

     Det är det vi är lite rädda för, att gruvnäring går före rennäring, säger Mikael Jonsson, ordförande i samebyn, till Sameradion.

Skärpt ansvar vid prospektering


GRUVOR Regeringen kräver tydligare ansvar när gruvbolag letar malm. Informationen till markägare och markanvändare ska vara enkel och tydlig. Det ska framgå hur och när arbetet ska göras och hur skador ska regleras och hur de berörda kan påverka hur arbetet utförs. Arbetsplanen ska sändas till kommunen, länsstyrelsen och Sametinget. Regeringen har lagt fram en proposition och målet är att de nya reglera ska gälla från den första augusti i år.


Oönskat stängsel byggs


RENBETE Ett 5,5 mil långt stängsel ska byggas från Storsjö till Grundsjön i Härjedalen. Det sju miljoner kronor dyra stängslet, som är 1,70 meter högt, byggs för att hindra renarna från att ta sig in på marker där samebyarna inte har rätt till sommarbete.

Stängslet är ett resultat av det två år gamla avtalet mellan Mittådalens, Handölsdalens och Tåssåsens samebyar och markägarna.

Länsstyrelsen är kritisk till stängslet och hade hoppats på en annan lösning.

     Vi ser hellre att man river stängsel än att bygga nya, säger Kristina Jonsson från länsstyrelsen i Jämtland till op.se.

Konkurs för gruvbolag


GRUVOR Lyckselebaserade Lappland Goldminers har gått i konkurs. Även det finska dotterbolaget drabbas samt det svenska dotterbolaget Lappland Goldminers Fäboliden AB. Lappland Goldminers är ett av bolagen som drivit Blaikengruvan i Västerbotten som startades av Scanmining. Blaikengruvan är en miljökatastrof som läcker stora mängder farliga metaller. I dag kostar det en miljon kronor i månaden att förhindra fortsatta giftläckage. Kostnaderna för att sanera den nedlagda gruvan beräknas till 100-200 miljoner kronor.

När Blaikengruvan planerades sa Naturvårdsverket nej till gruvan med hänvisning till att mineralhalterna var för låga.