Samefolket Rent ut sagt Vill Sametinget ha en gruvpolicy?
Vill Sametinget ha en gruvpolicy? PDF Print E-mail
Sunday, 27 April 2014 07:35
GRUVOR Sametingets gruvpolicy har sin egen historia. Med en kort beskrivning så togs den upp första gången på plenum i Vilhelmina i februari 2013. Där antogs ett motförslag till gruvpolicyn, en skrivelse som skulle skickas ut på remiss till sameallmänheten.

Vid Sametingets styrelsemöte i december 2013 fanns det inget dokument som man skulle kunna kalla för en gruvpolicy. Styrelsen beslutade att skicka den i olika delar bestående förslaget till gruvpolicy ut på ytterligare en remiss nu till Sametingspartierna.

I slutet av januari 2014 färdigställdes dokumentet som styrelsen beslutade att anta på sitt möte den 1 februari. Tre styrelseledamöter reserverade sig skriftligt mot förslaget. Detta var förutsättningarna när gruvpolicyn debatterades på plenum i Umeå. Oppositionen argumenterade för att förslaget inte beretts på ett korrekt sätt, man hade inte fått tid att förankra den i sina respektive partier. Med tanke på hur ärendet har hanterats var detta argument relevant.

De finns två principiella skillnader i synen på gruvpolicyn. Den ena är att Sametinget är den part som beslutar huruvida man ska tillstyrka eller avslå en gruvprospektering medan den andra är att samebyarna ensamma ska säga ja till en gruva.

Gruvpolicyn är inte ett juridiskt instrument utan är ett dokument med en uttalad folkvilja. En folkvilja baserad just på samernas folkrättsliga ställning. Det tog närmare ett år att ta fram ett förslag på en gruvpolicy. När ärendet till slut kom upp på plenum för beslut var det ändå inte berett. Därav de medföljande reservationerna.

Gruvpolicyn är återremitterad för vidare handläggning och borde komma upp för behandling under Sametingets plenum i Åre.

Står nu Sametinget utan instrument i synen på gruvor och mineraler? Uttalandet från Jokkmokks finns och är levande. Detta dokument kan man hänvisa till och peka på vid behov i väntan på en mer detaljerad beskrivning på hur Sametinget ser på gruvor och mineraler i Sápmi i form av en gruvpolicy.

Hur ska logistiken för ärenden som ska upp på plenum förbättras? Vem bereder dem, styrelsen eller nämnderna?

De som baseras på samernas folkrättsliga ställning ska självklart beredas av Sametingets styrelse medan nämnderna bör komma med förslag kring näringsfrågor. Vilka som än bereder ärenden är det viktigt att de är beredda när de tas upp på plenum. Ett ärende ska inte behöva bordläggas eller återremitteras på grund av att det inte är berett.

En demokratisk församling har svårt att fungera om det inte finns en uttalad majoritet som är beredd att ta ansvar för inriktningen av politiken.

Att Sametinget ska vara enig i sina beslut för att få gehör för sina åsikter är en myt som bör arbetas bort. Detta argument används av dem som är emot vad som beslutas. Det finns förslag på att Jokkmokksuttalandet ska arbetas in i gruvpolicyn. Detta innebär att dokumentets inriktning baseras på ett enigt Sametingbeslut.

Då bör det räcka med ett majoritetsbeslut i plenum för att anta gruvpolicyn. Med tanke på den långa handläggningstiden uppkommer frågan, vill Sametinget ha en gruvpolicy?

Sametingspartiet Álbmut

Lars-Paul Kroik, ordförande, Niklas Sarri, vice ordförande, Eva Bergström, kassör, Karl-Einar Enarsson, ledamot, Jan-Olof Ellebrink, ledamot