Samefolket Sápmi runt Nyhetsnotiser nr 11-12 2013
Nyhetsnotiser nr 11-12 2013 PDF Print E-mail
Sunday, 08 December 2013 22:28
Sameby strider för ersättningen
RENSKÖTSEL Ohredahke sameby vill ha 22 miljoner kronor i extra rovdjursersättning för åren 2004-2012. Beloppet bygger på vad samebyn verkligen anser sig ha förlorat till rovdjuren under de åren. Landsbygdsdepartementet avslog dock ansökan med motiveringen att samebyn fått vad den är berättigad till enligt viltskadeförordningen. Ohredahke överväger nu att ta ärendet vidare till tingsrätten.

Sametinget ger gruvbolag bakläxa
EXPLOATERINGAR Prospekteringsbolaget Jokkmokk Iron Mines AB har enligt Sametinget gjort en undermålig miljökonsekvensutredning. I alla fall ur renskötselns synvinkel. I ett yttrande till länsstyrelsen skriver Sametinget att utredningen missar ett flertal av de krav som ställs i miljöbalken. Bland annat har bolaget inte hållit direkta samråd med berörda samebyar eller enskilda renägare.

Blind står högt på riksdagslistan
POLITIK Miljöpartisten och renägaren Henrik Blind från Tuorpons sameby i Jokkmokk är andra namn på miljöpartiets riksdagslista i Norrbotten. Partiet säger sig utöver kompetens och erfarenhet ha eftersträvat en variation när det gäller ålder, kön, geografisk spridning och etnicitet på listan. 35-årige Henrik Blind har gjort sig känd som aktiv motståndare till gruvetableringen i Gállok. Han har tidigare varit kultur- och fritidsnämndens ordförande i Jokkmokk och är för närvarande bland annat andre vice ordförande i kommunfullmäktiges presidium.

Politisk oenighet om Gállokyttrande
EXPLOATERINGAR Folkpartiets och Samernas väls representanter i Jokkmokks kommunstyrelse reserverade sig mot kommunstyrelsens yttrande om prospekteringsbolaget Jokkmokk Iron Mines miljökonsekvensbeskrivning. Medan kommunstyrelsens majoritet, med socialdemokraterna i spetsen, nöjer sig med att skriva att följderna renskötseln och besöksnäringen måste utredas noga, vill Folkpartiet och Samernas väl att kommunen ska kräva att bolaget utreder om gruvdriften alls kan samexistera med Jåhkågasska Tjiellde.

Ryska samer utanför Samekonventionen
FOLKRÄTT Samerna är ett folk oavsett statsgränser. Därför menar ledaren för ryska sametinget, Valentina Sovkina, att också samer på rysk sida bör vara en del av den samekonvention som Norge, Sverige och Finland arbetar med. Folkrättsjuristen Mattias Åhrén menar att den ryska rättskulturen är alltför olik de nordiska ländernas för att ryska samer ska kunna inkluderas i konventionen i dagsläget, men att det är möjligt att göra det i framtiden.

Teatern vill bli nationalscen
KULTUR För att uppnå målet att bli en så kallad nationalscen ska Giron Sámi Teáhter genomgå en omorganisation. Ett förslag läggs fram för Sametingets styrelse i början av december. Tanken är att statusen som nationalscen också skulle säkra och stärka teaterns ekonomi. Enligt teaterchefen Lena Engqvist Forslund dagens resurser inte till för att möta efterfrågan på samisk teater.

Keskitalo president i norska sametinget
POLITIK Norska Samers Riksförbund, NSR, blev den stora vinnaren i det norska sametingsvalet. Partiet är numera sametingets största parti före Arbeiderpartiet. Det senare backade i valet. Att Aili Keskitalo, som representerar just NSR, också valdes till sametingets president var därför helt i enlighet med valresultatet. NSR fick 28,5 procent av de norska samernas röster.

Pengar till hälsostudier
FORSKNING Per Axelsson, lektor på centrum för samisk forskning vid Umeå universitet, är en av 30 svenska forskare som valts ut till Wallenberg Academy Fellows – ett program för att utbilda framtidens forskningsledare. För Axelssons del innebär det att han tillsammans med forskare i Australien och Nya Zeeland kommer att kunna fortsätta sin forskning om urfolks hälsa de närmaste fem åren. I forskningen jämförs levnadsförutsättningarna för urfolk i Australien, Nya Zeeland och Sverige under åren 1850 till 2000. En utgångspunkt är att kolonisation påverkar urfolks hälsa negativt.