Samefolket Om Samefolket
Om Samefolket PDF Print E-mail
Det första numret av Samefolket har sina rötter vid förra sekelskiftet.  I samband med samernas politiska mobilisering i början av 1900-talet startade Torkel Thomasson Lapparnes Egen Tidning. 
LET, som den förkortades,  kom ut i fem nummer under åren 1904-1905, innan den fick läggas ner.

Tretton år senare fick den sin uppföljare, Samefolkets Egen Tidning, SET. Ett provnummer kom år 1918, därefter gavs den ut i fyra nummer per år från och med 1919 till 1958, då SET blev månatlig. 

1961 döptes tidskriften om till Samefolket och fick den logotype som vi fortfarande har.

Samefolket/SET spelade en stor roll för den samiska organisationsrörelsen och drevs av Torkel Tomasson så länge han orkade. Utgivningen var  en ständig kamp mot nedläggning, något som präglat Samefolket också under senare år.

När Torkel Tomasson dog tog Gustav Park över ansvaret. De ledande sameföreträdarna skrev alla i SET och historikern Patrik Lantto har i sin avhandling Tiden börjat på nytt skrivit att: ”SET spelar /.../ en viktig roll som den enda samiska arenan där samepolitiska och samekulturella frågor diskuteras och där samerna själva står för huvuddelen av inläggen”.

Samefolket har under lång tid varit ett forum för nedtecknandet av den samiska historien. Samerna hade länge varit ett skriftlöst folk och för att inget skulle gå förlorat blev Samefolket den plats där alla dokument, alla interpellationer, motioner och konventioner publicerades. Israel Ruong, som var en av dem som skrev allra mest minutiöst och noggrant sade att ”Samefolkets Egen Tidning---innehåller samernas nutidshistoria”.

Succesivt har Samefolket fått mer och mer av redaktionellt journalistiskt material och tagit form av månadsmagasin med allt från reportage till krönikor. Tidskriften består dock fortfarande av de traditionella beståndsdelarna som Rent ut sagt och Sápmi runt och bevakar fortfarande det mest aktuella i det samiska samhälls- och kulturlivet.

I motsats till sina systertidningar i Norge har Samefolket aldrig varit en tidning på samiska. Fortfarande är den inte det, tyvärr. Från och med 2006 kommer kulturrådets anslag till Samefolket vara avhängigt av att 25 procent av tidskriften är på någon form av samiska. En stor del av befolkningen i svenska Sápmi talar inte samiska, Samefolket kommer därför att behålla svenska som sitt huvudspråk men i allt högre grad föra in parallella texter och reportage på de samiska språken.

Samefolket ges ut med stöd av Sametingets kulturnämnd och Statens kulturråd.
Last Updated on Monday, 30 November 2015 01:03