Historielektion i romanform

Sunday, 08 December 2013 22:11
LITTERATUR Med sina böcker om människor i Tärna, från 1800-talet till samtiden, berättar Birger Ekerlid mer än bara en god historia. Han berättar också en stor historia, nämligen den om Sveriges relation till samerna. I höstas kom hans tredje roman De tvångsförflyttade.

TEXT ÅSA LINDSTRAND FOTO JOHAN AXELSSON

2007 kom Birger Ekerlids debutroman Fattiga som de voro och bara två år senare gavs uppföljaren Separatorn ut. I höst var det dags för sista delen i trilogin, De tvångsförflyttade. Lägg därtill boken Krångede i kraftens tid, om ett vattenkraftssamhälle i Jämtland, som kom ut 2012. Intrycket är att det går lätt för Birger Ekerlid att skriva böcker.

– Nja, det vet jag väl inte. Det har egentligen tagit ganska lång tid. Jag lägger ner mycket möda på research och man kan säga att jag började på den första boken 1998. Den kom ut 2007, så det tog tio år.

Birger Ekerlid har sina rötter på mödernet i trakterna runt Tärnaby. Hans mormor och morfar drabbades påtagligt genom vattenkraftsutbyggnaden, då de helt enkelt tvingades lämna sitt hem när sjöarna skulle bli till vattenmagasin och älvfårorna torrläggas.

– Det var 1960, jag var tolv år och var med vid själva flytten. Jag kände känslan av oro och ängslan som rådde, egentligen i hela dalen. Redan 1968 tänkte jag att jag någon gång skulle skriva om hur vattenkraften påverkat människorna där, men jag visste ju inte då att jag skulle komma att dyka ner ända till 1800-talet och att det skulle bli en berättelse om hela utvecklingen i Tärnaby.

Böckerna är, berättar Birger Ekerlid, delvis ett resultat av släktforskning. Människoöden som fascinerade blev till debutromanen där huvudpersonerna Stor-Niilas och Lill-Dockas liv skildras. Han säger sig ha fått en djupare kunskap om sitt samiska ursprung genom författandet. Att få se Birger Ekerlid i kolt lär dock inte bli aktuellt.

– Vi har egentligen aldrig levt i det samiska och jag har ju aldrig bott i området jag skriver om.

Men han har ett fritidshus vid Boksjön, Girjesjaure, i Tärnafjällen. Och hans mormors och morfars gamla marker riskerar idag att drabbas av nya exploateringar om den så kallade Rönnbäcksgruvan blir verklighet. Också den är en del av Birger Ekerlids senaste roman, även om det fiktiva namnet Rönnträsket ger honom större frihet att ta ut svängarna litterärt jämfört med verkligheten.

– Och hela boken börjar faktiskt med en demonstration med inspiration från både Alta och händelserna i Gállok i sommar.

De tvångsförflyttade handlar inte bara om de nordsamer som kom till Tärnatrakten, utan också om de människor staten tvingade att flytta i vattenkraftsexploateringarnas tid. Och släktens historia är en del av lokalhistorien, som i sin tur finns i ett ännu större sammanhang. Hans ambition har varit att även förmedla berättelsen om Sveriges relation till samerna. Han har ett långvarigt förflutet som journalist och chefredaktör på Länstidningen i Östersund, trivdes bra med att arbeta i den snabba nyhetsproduktionen med dagliga deadlines. Han konstaterar dock att han med den dokumentära romanens form fått möjlighet att fördjupa sig på ett helt annat sätt. Mottagandet har oftast varit positivt.

– Även människor här i Östersund har sagt: Åh fan, det här visste jag inte! Så böckerna fyller också syftet att levandegöra den här delen av historien.

Bildtext:
Genom sina böcker gräver Birger Ekerlid djupt i släktens, Tärnabys och delar av Sveriges historia.

Åsa Lindstrand

Åsa Lindstrand

Chefredaktör