Hallå där… Lars Walkeapää

Friday, 07 December 2012 22:07
som har fått 30 000 kronor ur Torsten Janckes minnesfond. Ett pris som du fick ta emot i november i Uppsala av Kungliga Gustav Adolfs Akademien för svensk folkkultur.

Hur var prisceremonin på Uppsala slott?

– Jag var ju i valet och kvalet om jag skulle åka, eftersom jag inte har så bra hälsa. Men jag tänkte, att jag chansar! Så jag och min vän Lasse Nutti for ner. När vi kom till slottet var det ju bara frackar, men då kom det ju två koltar också. Jag blev placerad bredvid en väldigt fin bordsdam. Det var en otroligt trevlig kväll och inte alls så stelt som man hade kunnat tro. Vi hade så roligt att jag glömde bort huvudvärk och allt!

Du får priset för att ditt författarskap om det nordsamiska samhällets historia och levnadssätt anses så viktigt. Vad betyder priset för dig?

– Jag blev ju otroligt glad när jag fick veta det. Jag fick ett brev och tänkte: ”Kan det vara sant?” För att få det här priset måste man bli nominerad och jag funderade på hur det hade gått till. Men sedan fick jag veta att det var min vän Hugh Beach som hade tagit initiativet och att också Olavi Korhonen och Rolf Kjellström var iblandade. Det är ju bara professorer och lärda människor, så jag tänkte att jag måste ju åka och ta emot priset. Det är förstås inget att vara högfärdig för, men jag känner mig så hedrad.

Du har i två böcker beskrivit gamla tiders levnadssätt bland Könkämävuomasamerna och Lainiovuomasamerna, och deras flyttvägar till norska kusten. Tror du att dina böcker kan ha någon betydelse utöver själva dokumentationen?

– Ja, det är faktiskt många som har sagt att de kan få betydelse i diskussionen om renskötselkonventionen. Det är bra att det står i böckerna hur det har varit, som ett bevis som kanske kan användas i juridiska sammanhang. Jag har inte politiserat någonting, men jag har granskat allting så noga, så ingen kan säga att det som står i böckerna inte stämmer.

Skulle du säga att det var bättre förr?

–Det är klart att renskötseln har blivit lättsammare, med alla hjälpmedel och motorfordon. Men den tidens samer hade en oerhört stor kunskap om renens beteende och markernas beskaffenhet. Skulle dagens samer tvingas leva så, så skulle de inte klara sig. Med dagens maskinella metoder kan man mota och driva renen mot dess vilja. Samtidigt verkar det som att renarna vänjer sig när de börjar med det från att de är kalvar. Men i grunden är ju dagens metoder mer mot renens beteende.

Du var själv renskötare upp till vuxen ålder, men slutade när hälsan svek och flyttade till Uppsala. Det var där du påbörjade din forskning och insamlande av material. Efter nästan ett halvt sekel av forskning och dokumentation och två böcker. Känner du att du nu, vid 84 år ålder, har något mer du vill berätta?

– Ja, det finns mycket att berätta om! Till exempel anknytningen till Tuorpon. Jag har samlat en hel del material om Tuorpon redan. Så historien om Tuorpon, om de som har flyttat där, som Mulk och Pavval och andra. Det var grupper som flyttade väldigt nära varandra och ändå lyckades de behålla sina hjordar skilda åt om sommaren. Då måste renarna har varit väldigt tama!

Text ÅSA LINDSTRAND

Bildtext

Lars Walkeapää i samspråk med Kungliga Gustav Adolfs Akademiens preses (ordförande) Lennart Elmevik i samband med prisceremonin på Uppsala slott.

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *